Numera har Karin Markides blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på den ekonomiska, politiska eller sociala sfären, eller dess relevans i det historiska sammanhanget, har Karin Markides fångat uppmärksamheten och intresset hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Karin Markides, från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess inverkan på olika områden av mänskligt liv. Vidare kommer vi att analysera framtidsutsikterna för Karin Markides och de möjliga konsekvenser det har för samhällets framtid.
Karin Markides, född 1951, är en svensk professor i analytisk kemi som 2006–2015 var rektor för Chalmers tekniska högskola.[1] Hon var 2004–2006 vice generaldirektör för Vinnova och sitter som styrelseledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, där hon är ledamot sedan 1992. Hon är även ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin sedan 1999.[2]
Markides avlade doktorsexamen vid Stockholms universitet 1984 på avhandlingen Organosiloxanes containing cyano groups for capillary chromatography.[3] Hon inledde därefter sin forskarkarriär vid Brigham Young University i Utah, USA, först som postdoc och därefter som forskarassistent och docent. I maj 1990 återvände hon till Sverige och en position som professor vid Uppsala universitet. Fjorton år senare, i maj 2004, fick hon tjänsten som vice generaldirektör för Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet.
Sedan 2015 är Markides ordförande i det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling[4] under den svenska regeringen. Rådets uppdrag är att föreslå vetenskapligt baserade, konkreta förslag och strategier för utveckling av ekonomisk, ekologisk, kulturell och social hållbarhet för den svenska regeringens långsiktiga hållbarhetsvision.
Markides har erhållit ett flertal priser och utmärkelser, bland annat:
Professor Markides håller följande patent: