I dagens värld är Karen Platou ett ämne som har fått stor relevans och fångat ett stort antal människors uppmärksamhet i olika sammanhang och situationer. Vikten av Karen Platou har blivit uppenbar inom olika områden, från vetenskap till politik, kultur och samhället i stort. Det är ett ämne som har väckt debatt och ständiga samtal, genererat motstridiga åsikter och främjat reflektion över dess inverkan och innebörd. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Karen Platou, utforska dess olika aspekter och dess relevans i den nuvarande eran.
Karen Platou | |
![]() | |
Född | 9 juli 1879[1] eller 8 juli 1879[2] Mandal[2] |
---|---|
Död | 10 juni 1950 Oslo |
Medborgare i | Norge |
Sysselsättning | Politiker, arkitekt, affärskvinna |
Befattning | |
Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1919–1921, Gamle Aker (1919–1921)[3] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1922–1924, Kristiania (1922–1924)[4] Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1925–1927, Oslo (1925–1927)[5] | |
Politiskt parti | |
Høyre | |
Redigera Wikidata |
Karen Platou, född 8 juli 1879 i Mandal[6], död 10 juni 1950, var en norsk politiker (Høyre). Hon blev 1921 den första kvinnan som valdes in i det norska stortinget.
Hon var suppleant i Stortinget 1919–1921, ledamot 1921–1924 och åter suppleant 1925–1927. Hon blev den första kvinna som valdes in i stortinget. Hon var dock inte den första kvinnan där, då Anna Rogstad hade suttit där som ersättare 1911.[7]
Hon var verksam inom motståndsrörelsen under andra världskriget.