I dagens värld är Karel Kořistka ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Både i privatlivet och i yrkeslivet har Karel Kořistka väckt ett växande intresse på grund av dess påverkan på samhället. Oavsett om det är lokalt eller globalt har Karel Kořistka avsevärt påverkat hur vi möter olika utmaningar och möjligheter. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Karel Kořistka och dess roll idag, analysera dess inverkan i olika sammanhang och föreslå möjliga lösningar eller tillvägagångssätt för att hantera det effektivt.
Karel Kořistka | |
![]() Karel Kořistka, 1881. | |
Född | 7 februari 1825[1][2][3] Březová nad Svitavou[4], Tjeckien |
---|---|
Död | 19 januari 1906[1][5][4] (80 år) Nové Město[5] |
Begravd | Olšanys begravningsplats |
Medborgare i | Österrike |
Utbildad vid | Wiens universitet ![]() |
Sysselsättning | Geograf[4], lantmätare[4], matematiker[4], universitetslärare, pedagog, lärare[4] |
Befattning | |
Ledamot av Böhmens lantdag | |
Arbetsgivare | Tjeckiens tekniska universitet |
Utmärkelser | |
Järnkroneorden Leopoldsorden Hedersdoktor vid Wiens universitet[6] | |
Redigera Wikidata |
Karel František Edvard Kořistka, född 7 februari 1825 i Brüsau, Mähren, död 18 januari 1906 i Prag, var en tjeckisk geodet och geograf.
Kořistka var 1851–1893 professor vid polytekniska läroanstalten i Prag och från 1868 tillika föreståndare för Böhmens statistiska byrå. Han gjorde sig förtjänt om den högre och lägre tekniska undervisningen. Han publicerade ett stort antal höjdmätningar från olika delar av Österrike och var en av de första förespråkarna för användandet av höjdkurvor på kartor.
|