Den här artikeln kommer att ta upp Karboxylatjon, ett ämne som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. Karboxylatjon är ett fenomen som har väckt intresse hos experter och forskare världen över och genererat en bred debatt i samhället. I enlighet med dessa linjer kommer betydelsen av Karboxylatjon, dess utveckling över tid och de möjliga framtida scenarier som den kan påverka i att analyseras på djupet. Dessutom kommer olika perspektiv på detta ämne att presenteras, liksom möjliga lösningar eller tillvägagångssätt för att ta itu med dess implikationer. I slutändan försöker den här artikeln erbjuda en heltäckande bild av Karboxylatjon, med syftet att ge en djupare förståelse för dess inverkan och möjliga konsekvenser i framtiden.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En karboxylatjon är en jon som en karboxylsyra bildar vid protolys. Karboxylatjoner kan även bilda salter.
Det rationella namnet på en karboxylatjon erhålls från motsvarande karboxylsyra genom att suffixet "-syra" byts ut mot "-oat". Exempelvis bildar metansyra metanoat-joner. Det finns många trivialnamn på karboxyljoner, i likhet med karboxylsyror. Exempelvis kallas ättiksyrans jon normalt för acetatjon.
Karboxylatjoner stabiliseras genom resonans.