Vikten av Kapitäl (arkitektur) i vårt samhälle är obestridlig. Med tiden har Kapitäl (arkitektur) blivit en avgörande faktor i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på kulturen, spelar Kapitäl (arkitektur) en avgörande roll för att forma dagens värld. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska relevansen av Kapitäl (arkitektur) och dess roll inom olika områden, såväl som konsekvenserna det har för framtiden. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå vikten av Kapitäl (arkitektur) i denna ständigt föränderliga värld.
Kapitäl (av latin capitulum, "litet huvud",[1] pelarhuvud) är den översta utsmyckade delen av en kolonn, pilaster eller pelare. Kapitälet är ofta karakteristiskt för olika byggnadsstilar.
Inom egyptisk arkitektur används kalk- och knoppkapitäl med växtmotiv samt med gudamasker som hathorkapitäl eller horuskapitäl. För den gammalpersiska konsten blev djurprydda kapitäl, särskilt det så kallade tjurkapitälet betecknande.[2]
Hos grekerna fick kapitälet sin mest fulländade formgivning med hals (markerad av ringar eller bladlister), vulst och platta. Kapitälens stil, dorisk, jonisk och korintisk, gav namn åt stilarna i de grekiska kolonnordningarna.[2]
Under tidig kristen tid behölls de klassiska kapitälen, dock vanligen förenklade. Därutöver infördes nya former, särskilt ett av flätband omgivet rundat kapitäl, korgkapitäl. I romansk arkitektur blev kapitälet enkelt, ofta tärnings- eller halvtärningsformat (tärningskapitäl), eller ett mer dekorerat veckkapitäl populärt.[2]
Under gotiken reducerade det oftast till en enkel list eller krans. Renässansen återinförde det antika kapitälet, men varierade ofta formen och utsmyckningen på olika sätt.[2]
I kyrkoportaler och knippepelare kunde kolonnernas kapitäl sammanbindas i långa rader, så kallade kapitälband.[3]
På Gotland bands kolonnernas kapitäl i de gotiska portalerna samman till långsmala kapitälband. Dessa fick en rik skulptural utformning med dekorativa ornament och figurer.