Kapitonym
Ämnet Kapitonym är ett brett diskuterat och analyserat ämne idag. I åratal har den intagit en framträdande plats i akademiska, politiska och sociala debatter. Dess relevans beror på dess inverkan på människors dagliga liv, såväl som på utvecklingen av olika studieområden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kapitonym, från dess ursprung till dess implikationer i det samtida samhället. Dessutom kommer dess inflytande inom olika områden, såsom ekonomi, teknik, kultur och politik, att undersökas. Genom denna uttömmande analys strävar vi efter att erbjuda en heltäckande vision av Kapitonym och dess betydelse i dagens värld.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En kapitonym är ett ord som ändrar betydelse och ibland även uttal när första bokstaven ändras från gemen till versal. Etymologiskt kan ordet kapitonym härledas från engelskans capitonym som i sin tur kommer av latinets capitalis, som avser huvudet; avlett ur caput, "huvud" och grekiskans ονυμα (onyma), som betyder "namn". De kapitonymer som även ändrar uttal kallas heterofona medan de som behåller sitt uttal är homofona.
Exempel på homofona kapitonymer i svenskan är:
Exempel på heterofona kapitonymer i svenskan är:
- hans (genitivform av pronomenet han) och Hans (mansnamn)
- inge (i betydelsen ingjuta) och Inge (mansnamn)
- israel (person från Israel) och Israel (landet Israel)
- japan (person från Japan) och Japan (landet Japan)
- polen (bestämd form av pol) och Polen (landet Polen)
- tom (utan innehåll) och Tom (mansnamn)
- vinland (land som producerar vin) och Vinland (gammalt vikinganamn på nuvarande Nordamerika)
- öland (land som huvudsakligen består av öar, exempelvis Storbritannien) och Öland (svenskt landskap)
Se även
| |||||||||||
| ||||||||||||||