I dagens värld har Kansli blivit en högst relevant fråga som berör människor i alla åldrar, kön och nationaliteter. Därför är det viktigt att noggrant analysera varje aspekt relaterad till Kansli, eftersom dess inverkan sträcker sig till olika områden i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Kansli, från dess ursprung till dess nuvarande konsekvenser, i syfte att bättre förstå dess inflytande på samhället och varje individs liv. Dessutom kommer vi att försöka erbjuda lösningar och rekommendationer för att möta de utmaningar som Kansli för närvarande utgör.
Kansli blev under medeltiden det sammanfattande namnet på de tjänstemän, som skötte expeditionen hos kungar och furstar, emottog inkommande handlingar samt uppsatte och avfärdade utgående handlingar.
Namnet har uppenbarligen samma ursprung som kansler och betecknade väl först den lokal, där ifrågavarande tjänstemän arbetade, men sedan kollektivt dem själva som ämbetsmyndighet. Kansliet blev överallt ett viktigt organ för den uppväxande regeringsmakten, och de främsta kanslitjänstemännen var ofta nog furstens rådgivare på samma gång som hans organ för den formella expeditionen, men i den mån nya ämbeten och ämbetsverk uppstod för särskilda områden av regeringen, modifierades kansliets ställning på olika sätt.
I vissa länder förgrenades ur kansliet särskilda ämbetsverk (court of chancery i England); i regel uppdelade sig kansliet på fristående expeditioner, vilkas chefer i England och Frankrike under namnet statssekreterare (eng. secretaries of state, fr. secrétaires d'état) så småningom också blev rådgivande ministrar.
I Sverige används begreppet idag främst för myndigheters och ideella organisationers kontor.