Det har alltid sagts att KBS-3 är ett ämne som väcker stort intresse i dagens samhälle. I decennier har KBS-3 varit föremål för debatt, studier och forskning och dess betydelse har bara ökat med tiden. Både experter och vanligt folk har uttryckt sin åsikt om KBS-3, och perspektiven på det är varierande och komplexa. I den här artikeln kommer vi att utforska detta fascinerande ämne i detalj, analysera dess olika aspekter, dess inverkan på vardagen och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av KBS-3 och upptäck allt den har att erbjuda.
KBS-3 är Svensk Kärnbränslehantering AB:s metod där för att ta hand om det använda kärnbränslet. Projekt KärnBränsleSäkerhet (KBS) startades 1976 för att leva upp till villkorslagens krav. Lagen krävde att kärnkraftsföretagen skulle visa att det använda kärnbränslet kunde hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt, för att de sex sista reaktorerna i kärnkraftprogrammet skulle få tas i drift. Projektet rapporterades i tre delar:
I KBS-3 metoden ska det använda kärnbränslet placeras i en kapsel av gjutjärn och koppar. Kapseln bäddas in i bentonitlera på 500 meters djup i det svenska urberget. Tre barriärer ska förhindra det använda kärnbränslet att nå geosfären:
Under 2007 publicerade forskare på KTH under ledning av Peter Szakálos rön om att det fanns en okänd process som får koppar att korrodera även i rent syrgasfritt vatten. Frågan har varit aktuell tidigare och då avfärdats. Nya försök har gjorts och SKB hävdade 2014 att processen inte har relevans för slutförvaret. Frågan har ånyo tagits upp i det yttrande som Mark- och miljödomstolen sände in till regeringen i januari 2018, varpå SKB har lämnat in ytterligare underlag i frågan. Den 27 januari 2022 meddelade regeringen att man tillåter slutförvaret för använt kärnbränsle och den inkapslingsanläggning som behövs för att hantera det använda kärnbränslet enligt KBS-3-metoden.
|