Numera är Körtelmage ett ämne på allas läppar. Från dess uppkomst i samhället till dess påverkan på vardagen har Körtelmage väckt stort intresse i olika samhällen. Detta fenomen har genererat många debatter och reflektioner om dess betydelse, dess implikationer och dess roll i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Körtelmage, och analysera dess inflytande på kultur, teknik, politik och personliga liv. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv som finns kring Körtelmage, och erbjuda en bred och berikande vision som gör att vi kan förstå dess påverkan på dagens samhälle.
Hos fåglarna är "magen" uppdelad i två delar: En främre del, körtelmagen (proventriculus), och en bakre del, muskelmagen (ventriculus). Körtelmagen är ett körtelrikt avsnitt som producerar magsaft, det vill säga saltsyra och proteolytiska enzymer. Körtelmagen är relativt liten hos landlevande och växtätande fåglar, men betydligt större hos vattenlevande köttätare, som använder den till att lagra byten.
Hos albatrosser, stormfåglar och stormsvalor produceras och lagras magolja i körtelmagen.
Papegojor kan få en sjukdom kallad PDD (proventricular dilation disease) vilken orsakar viktförlust, svaghet, matsmältningsstörningar och neurologiska störningar. Osmälta frön i spillningen och avtärdhet är de tydligaste tecknen på sjukdomen som förefaller orsakas av ett bornavirus.