Numera är Jääkarhu ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Jääkarhu blivit ett ämne av intresse för många människor runt om i världen. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på kultur och politik är Jääkarhu en aspekt som inte kan förbises. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jääkarhu och dess roll i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, kommer vi att noggrant analysera den påverkan som Jääkarhu har haft inom olika områden, såväl som de möjliga konsekvenser det kan ha i framtiden.
| |||
![]() Jääkarhu i Helsingfors, 1926. | |||
Allmänt | |||
---|---|---|---|
Typklass/Konstruktion | Bestyckad isbrytare | ||
Historik | |||
I tjänst | 1926 | ||
Tekniska data | |||
Längd | 78,45 m | ||
Bredd | 19,28 m | ||
Djupgående | 6,4 m | ||
Deplacement | 4 900 ton | ||
Maskin | Tre ångmaskiner, 9 800 ihp | ||
Maximal hastighet | 18 knop | ||
Bestyckning | 4 × 102 mm Obuchov 2 × 40 mm Vickers lv | ||
Jääkarhu var en finländsk isbrytare som tjänstgjorde från 1926. Fartyget deltog även i det andra världskriget i den finländska marinen. Isbrytarnas räckvidd kunde utökas då man övergick till oljedrift, detta skedde år 1926 med den svenska isbrytaren Atle I och Jääkarhu.
Under den svåra vintern 1929 bad danskarna om assistans från de nordiska länderna. Jääkarhu och Sampo gick ner till de danska sunden för att assistera, tillsammans med de svenska isbrytarna Atle I och Ymer I. Slutligen hyrde danskarna den sovjetiska isbrytaren Lenin själva.
Efter kriget år 1945 gavs isbrytarna Jääkarhu och Voima till Sovjetunionen som krigsskadestånd. Jääkarhu gavs där namnet Sibiryakov.
Ordet "Jääkarhu" betyder "isbjörn".