Jättegröe
I den här artikeln kommer vi att analysera effekten av Jättegröe på det moderna samhället. Jättegröe är ett ämne som har fått aktualitet de senaste åren och genererat debatter och kontroverser inom olika områden. Genom historien har Jättegröe spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling och påverkat politiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. Under den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Jättegröe, och ta upp dess betydelse i det aktuella sammanhanget och dess potential att forma framtiden. Dessutom kommer vi att undersöka de etiska och moraliska implikationer som Jättegröe presenterar, såväl som dess möjliga långsiktiga konsekvenser.
| Jättegröe | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Glyceria |
| Art | Jättegröe G. maxima |
| Vetenskapligt namn | |
| § Glyceria maxima | |
Jättegröe (Glyceria maxima) är en växtart i familjen gräs.
Jättegröe hör egentligen hemma i Östeuropa men har spritt sig till stora delar av Europa och Nordamerika som foderväxt. Carl von Linné var initiativtagare till att arten ifördes i Uppsalatrakten. I Nordamerika har arten blivit ett besvärligt ogräs som skadar våtmarker genom att konkurrera ut annan grönska.[1]
Synonymer [2]
- Kasevija Glyceria aquatica
- Källgräs Catabrosa aquatica
- ^ Europeiska kulturlandskap - Hur människan format Europas natur, Urban Emauelsson., 2009. s. 76
- ^ ”Checklista över Nordens kärlväxter”. Arkiverad från originalet den 20 april 2005. https://web.archive.org/web/20050420114147/http://www2.nrm.se/fbo/chk/. Läst 26 maj 2008.
Externa länkar
- Den virtuella floran
- Jättegröe i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Jättegröe.
