Vikten av Jutta Ditfurth i dagens samhälle är obestridlig. Oavsett om det är ett aktuellt ämne, en framstående figur, en kulturell företeelse eller ett grundläggande begrepp, spelar Jutta Ditfurth en avgörande roll i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jutta Ditfurth, från dess inverkan på det personliga planet till dess inflytande på den globala sfären. Genom detaljerad analys försöker vi förstå relevansen och betydelsen av Jutta Ditfurth idag, såväl som dess utveckling över tid. Likaså kommer vi att undersöka dess roll i olika sammanhang och dess samspel med andra delar av samhället. Genom denna resa hoppas vi kunna belysa vikten och komplexiteten av Jutta Ditfurth i det nutida samhället.
Jutta Ditfurth | |
![]() Jutta Ditfurth, 12 juli 2017. | |
Född | Jutta Gerta Armgard von Ditfurth 29 september 1951[1][2] (73 år) Würzburg[3][4] |
---|---|
Medborgare i | Tyskland[4] |
Sysselsättning | Journalist[4], författare, politiker[4], sociolog[4] |
Befattning | |
City council assembly member of Frankfurt (1981–1985) City council assembly member of Frankfurt (2001–2008) City council assembly member of Frankfurt (2011–) | |
Politiskt parti | |
De gröna (–) Ecological Left | |
Föräldrar | Hoimar von Ditfurth[4] |
Webbplats | jutta-ditfurth.de/ |
Redigera Wikidata |
Jutta Ditfurth, född 29 september 1951 i Würzburg, är en tysk författare, politiker och sociolog.[5]
Ditfurth har varit utrikeskorrespondent i Sovjetunionen, Kina, Algeriet och Kuba. Hon var en av grundarna av det tyska miljöpartiet Die Grünen 1980 och valdes 1981 in i stadsfullmäktige i Frankfurt för det då nya partiet. 1991 lämnade hon partiet på grund av dess realpolitiska inriktning.[5]
Ditfurth har skrivit boken Ulrike Meinhof: en biografi (2007; utgavs i svensk översättning 2008)[6]. I boken, som publicerades efter sex års forskning, redovisas tidigare okända källor om Ulrike Meinhof. Boken speglar också Västtysklands efterkrigshistoria: det nazistiska arvet, striderna kring kärnkraft och kärnvapen, återupprustningen, 68-upproret och konflikterna inom den politiska vänstern.[7]