Julius Curtius
Numera är Julius Curtius ett ämne som har fått stor betydelse i dagens samhälle. Med tiden har Julius Curtius blivit en intressant plats för många människor, eftersom det har en direkt inverkan på vårt sätt att leva och vår miljö. Det är ett ämne som har diskuterats och analyserats ur olika perspektiv, vilket genererat kontroverser och debatt i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Julius Curtius, fördjupa oss i dess ursprung, utveckling och konsekvenser idag. För att ge en heltäckande bild av detta ämne kommer vi att presentera olika synpunkter och åsikter från experter i ämnet. Utan tvekan är Julius Curtius en relevant fråga som förtjänar att behandlas seriöst och objektivt.
| Julius Curtius | |
 Julius Curtius, 1930. | |
| Född | 7 februari 1877[1][2][3] Duisburg[4] |
|---|---|
| Död | 10 november 1948[1][2][3] (71 år) Heidelberg[5] |
| Begravd | Bergfriedhof[6] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Bonns universitet Strasbourgs universitet Kiels universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, journalist |
| Befattning | |
| Ledamot av Weimarrepublikens riksdag | |
| Politiskt parti | |
| Deutsche Volkspartei Deutsche Demokratische Partei | |
| Maka | Adda Curtius[7] |
| Barn | Barbara von Haeften (f. 1908)[8] |
| Redigera Wikidata | |
Julius Curtius, född 7 februari 1877, död 10 november 1948, var en tysk politiker.
Curtius utbildade sig till jurist. Efter studier i Kiel, Strassburg och Bonn deltog han som kapten i första världskriget. Han blev 1920 medlem av riksdagen som representant för tyska folkpartiet. I Hans Luthers andra regering blev han från 20 januari 1926 ekonomiminister och kvarstod som sådan även i Wilhelm Marx 3:e och 4:e regeringar samt i Hermann Müllers andra regering. Vid Gustav Stresemanns död 1929 blev Curtius i oktober dennes efterträdare som utrikesminister. Curtius var vid krisen i Wilhelm Marx regering december 1926 - januari 1927 avsedd att bli rikskansler, men lyckades inte få tillräckligt stort stöd för sin politik. Curtius var även verksam som politisk journalist.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Julius-Curtiustopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: curtius-julius, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 16353.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 16 november 2024.
- ^ Nuremberg Trials Project, läs online.
- ^ läst: 13 augusti 2024.
|