Julia Håkansson

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Julia Håkansson och utforska dess olika aspekter och betydelser. Julia Håkansson väcker ständigt intresse för samhället, vare sig det beror på dess inverkan på historien, dess relevans i nuet eller dess projektion in i framtiden. Längs dessa linjer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Julia Håkansson, undersöka dess ursprung, evolution och möjliga implikationer. Oavsett om det är en ikonisk figur, ett kulturellt fenomen eller en relevant händelse, väcker Julia Håkansson intresset hos både specialister och fans, vilket ger grogrund för reflektion och debatt.

Julia Håkansson
Porträtt av Julia Håkansson
Porträtt av Julia Håkansson
FöddJulia Mathilda Stenius
4 september 1853
Stockholm, Sverige Sverige
Död11 oktober 1940 (87 år)
Stockholm Sverige
Aktiva år1886–1929
MakeHjalmar Håkansson
(g. 1871–1900)
IMDb SFDb

Julia Mathilda Håkansson, född Stenius 4 september 1853 i Stockholm, död 11 oktober 1940 i Stockholm, var en svensk skådespelare. Hon gifte sig 1871 med operasångaren Hjalmar Håkansson och var mor till Lisa Håkansson-Taube.

Biografi

Julia Håkansson började studera skådespeleri 1883 för Hedvig Winterhjelm och Signe Hebbe och debuterade 1886 på Dramatiska teatern som Nora i Ett dockhem och studerade sedan i Paris. Håkansson arbetade därefter 1887–88 och 1892–93 vid Svenska Teatern i Helsingfors, 1888–91 vid August Lindbergs sällskap och ledde 1891–92, 1893–95, 1898–99 och 1902–05 tillsammans med Tore Svennberg egna turnéer och ägnade sig åt gästspel, bland annat i Helsingfors och Bergen.

Åren 1895–98 var hon anställd vid Vasateatern, 1899–1902 vid Svenska teatern, Stockholm, ledde 1905–07 eget sällskap och var 1907–29 anställd vid Dramatiska teatern.[1] Håkansson arbetade från 1929 vid sidan av teatern med att ge privatlektioner till blivande skådespelare.

Håkansson var en av realismens främsta kvinnliga representanter på svensk scen. Bland hennes roller märks Hermione i En vintersaga, Hjördis i Kämparna på Helgeland, Svanhild i Kärlekens komedi, Lona Hessel i Samhällets pelare, fru Alving i Gengångare, Hedda Gabler, Rebecka West i Rosmersholm, Rita Allmers i Lille Eyolf, Ella Rentheilm i J G Borkman, Stava i En handske, Tekla i Fordringsägare, Henriette i Brott och brott, Alice i Dödsdansen, Magda i Hemmet, Anna Hjelm i Kung Midas, Agnes Jordan och fru de Tréville i Äventyret.[1]

Julia Håkansson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1886 Nora Ett dockhem
Henrik Ibsen		 Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Markisinnan de Prèsles Klädeshandlaren
Émile Augier		 Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Fröken Svendsen Tre par
Alexander Kielland		 Kungliga Dramatiska Teatern[3]
1887 Rebecka West Rosmersholm
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Helsingfors[3]
Florizel Ett besök
Edvard Brandes		 Svenska teatern, Helsingfors[3]
Kristina Mäster Olof
August Strindberg		 Svenska teatern, Helsingfors[3]
Thalea Häxan
Arthur Fitger		 Svenska teatern, Helsingfors[3]
1888 Eva Hammer Hela verlden
José Echegaray		 August Lindbergs sällskap[4]
1889 Hela världen
Helena Nyblom		 August Lindbergs sällskap[3]
1891 Gertrud Hamlet
William Shakespeare		 Stora Teatern, Göteborg[5]
1893 Sylvi Wahl Sylvi
Minna Canth		 Svenska Teatern, Helsingfors[6]
1895 Sylvi
Minna Canth		 Södra Teatern [7]
1896 Fru Sigrid Falck Det stora förslaget
Pehr Staaf		 Vasateatern[8]
1898 Baronessan Coutenier
Marcelle		 Marcelle
Victorien Sardou		 Vasateatern[9][10][11]
Sigrid Kungsämnena
Henrik Ibsen		 Harald Molander Vasateatern[12]
Magda Hemmet
Hermann Sudermann		 Vasateatern[13]
Moder Jorden
Max Halbe		 Vasateatern[14]
1900 Maja Rubek När vi döda vakna
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[15]
Agnes Agnes Jordan
Georg Hirschfeld		 Svenska teatern, Stockholm[16]
1901 Änkehertiginnan Ingeborg Folkungasagan
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[17]
Lona Hessel Samhällets stöttepelare
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[18]
Mrs Erlynne Solfjädern
Oscar Wilde		 Svenska teatern, Stockholm[18]
1906 Mrs Erlynne Solfjädern
Oscar Wilde		 Vasateatern[19]
Madame Colibri
Henry Bataille		 Vasateatern[20]
1915 Fru de Trévillac Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
1921 Klytemnestra Elektra
Hugo von Hofmannsthal		 Tor Hedberg Dramaten
1927 Charlotte Somring Ombord
Prins Wilhelm		 Olof Molander Dramaten
1928 Fru Meller Hoppla, vi lever!
Ernst Toller		 Per Lindberg Dramaten

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 615-16 
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Teater i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1892) s. 525
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 december 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-12-11/7288/2. Läst 23 juli 2015. 
  5. ^ ”Teater och musik: Stora teatern”. Göteborgs Aftonblad: s. 2. 18 februari 1891. http://tidningar.kb.se/2647969/1891-02-18/edition/0/part/1/page/2/?q=hamlet&from=1891-01-01&to=1891-12-31&sort=asc. Läst 16 november 2015. 
  6. ^ ”Programbladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 15 februari 1893. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71224/fk09410_1893-02-15_20.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015. 
  7. ^ Ord och Bild 1895 s. 9
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 26 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-26/9500A/3. Läst 24 februari 2019. 
  9. ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Aftonbladet. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-01-28/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  11. ^ ”Teater och Musik: Marcelle”. Svenska Dagbladet: s. 4. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-28/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  12. ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 18 april 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-04-18/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  14. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 maj 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-05-21/10152A/2. Läst 26 april 2016. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 februari 1900. http://arkivet.dn.se/tidning/1900-02-14/10742a/3. Läst 25 februari 2017. 
  16. ^ Ord och Bild 1901 s. 54
  17. ^ Ord och Bild 1901 s. 390
  18. ^ Ord och Bild 1901 s. 391
  19. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120164450/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  20. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (21): sid. 261. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120231515/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_21.pdf. Läst 20 november 2015. 

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata