Jota Crateris
I dagens värld har Jota Crateris blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar. För närvarande är Jota Crateris en ständig källa till debatt och reflektion, eftersom dess inverkan täcker olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inflytande på populärkulturen till dess inverkan på den globala ekonomin, fortsätter Jota Crateris att vara ett relevant ämne i det samtida samhället. Genom historien har Jota Crateris genererat motstridiga åsikter och har varit föremål för många studier och undersökningar för att försöka förstå dess innebörd och manipulation. Det är därför vi i den här artikeln kommer att undersöka fenomenet Jota Crateris i detalj och noggrant, och analysera dess betydelse och dess implikationer inom olika områden av det moderna livet.
| Jota Crateris (ι) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Bägaren |
| Rektascension | 11t 38m 40,01668s[1] |
| Deklination | -13° 12′ 06,9963″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,48[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F6.5 V[3] |
| B–V | +0,52[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -26,6 ± 0,3[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +99,52[1] mas/år Dek.: +125,99[1] mas/år |
| Parallax () | 37,41 ± 0,30[1] |
| Avstånd | 87,2 ± 0,7 lå (26,7 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +3,33[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,19 +0,06 -0,02[6] M☉ |
| Radie | 1,73[7] R☉ |
| Luminositet | 2,0[7] L☉ |
| Temperatur | 6 230 ± 21[8] K |
| Metallicitet | -0,15 ± 0,01[8] dex |
| Ålder | 4,45 +0,32 -0,94[6] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| ι Crt, 24 Crateris, BD-12° 3466, GJ 3677, HD 101198, HIP 56802, HR 4488, SAO 156802. [9] | |
Jota Crateris (ι Crateris, förkortat Jota Crt, ι Crt) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Bägaren. Den har en skenbar magnitud på 5,48[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 37,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 87 ljusår (ca 27 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Jota Crateris A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F6.5 V[3] som genererar energi genom fusion av väte i dess kärnområde. Den har en massa som är ca 20[6] procent större än solens massa, en radie som är ca 1,7[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 2[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 230[8] K.
Följeslagaren Jota Crateris B, är en röd dvärgstjärna med sannolik klassificering M3, även om den med dess beräknade massa på 0,57 solmassor skulle vara mer konsekvent som en stjärna av klass M0.[11] År 2014 hade den magnitud 11,0 och var separerad med 1,10 bågsekunder vid en positionsvinkel på 248°.[12] Det innebär en projicerad separation på minst 25 AE[11] från primärstjärnan. Stjärnparet utgör en astrometrisk dubbelstjärna med en beräknad omloppsperiod på ungefär 79 000 år.[10]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Corben, P. M.; Stoy, R. H. (1968), "Photoelectric Magnitudes and Colours for Bright Southern Stars", Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa, 27: 11, Bibcode:1968MNSSA..27...11C.
- ^ Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ Lambert, David L.; Reddy, Bacham E. (April 2004), "Lithium abundances of the local thin disc stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 349 (2): 757−767, arXiv:astro-ph/0401259 , Bibcode:2004MNRAS.349..757L, doi:10.1111/j.1365-2966.2004.07557.x.
- ^ Ramírez, I.; et al. (September 2012), "Lithium Abundances in nearby FGK Dwarf and Subgiant Stars: Internal Destruction, Galactic Chemical Evolution, and Exoplanets", The Astrophysical Journal, 756 (1): 46, arXiv:1207.0499 , Bibcode:2012ApJ...756...46R, doi:10.1088/0004-637X/756/1/46.
- ^ https://www.universeguide.com/star/iotacrateris. Hämtad 2018-01-28.
- ^ Adibekyan, V.; et al. (August 2016), "Abundance trend with condensation temperature for stars with different Galactic birth places", Astronomy & Astrophysics, 592: 12, arXiv:1606.04714 , Bibcode:2016A&A...592A..87A, doi:10.1051/0004-6361/201628883, A87.
- ^ "iot Crt -- Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-02-26.
- ^ Tokovinin, Andrei (2014), "From Binaries to Multiples. II. Hierarchical Multiplicity of F and G Dwarfs", The Astronomical Journal, 147 (4): 14, arXiv:1401.6827 , Bibcode:2014AJ....147...87T, doi:10.1088/0004-6256/147/4/87, 87.
- ^ Ehrenreich, D.; et al. (November 2010), "Deep infrared imaging of close companions to austral A- and F-type stars", Astronomy and Astrophysics, 523: 41, arXiv:1007.0002 , Bibcode:2010A&A...523A..73E, doi:10.1051/0004-6361/201014763, A73.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
Externa länkar
| ||||||||||||||||
