I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Jota Arae, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och nationaliteter. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Jota Arae varit föremål för studier och debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att upptäcka de olika aspekterna av Jota Arae, dess implikationer i vardagen och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Med intervjuer med experter på området och konkreta exempel kommer vi att fördjupa oss i det spännande universum Jota Arae och reflektera över dess inflytande på våra liv.
Jota Arae (ι) | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Altaret |
Rektascension | 17t 23m 16,07715s[1] |
Deklination | -47° 28′ 05,5073″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,245[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | B2 IIIne[3] |
U–B | -0,82[4] |
B–V | -0,11[4] |
Variabeltyp | BE[5] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -19[6] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -4,35[1] mas/år Dek.: -17,59[1] mas/år |
Parallax () | 3,49 ± 0,26[1] |
Avstånd | 930 ± 70 lå (290 ± 20 pc) |
Absolut magnitud () | -2,06[7] |
Detaljer | |
Massa | 8,3 ± 0,4[8] M☉ |
Radie | 6,27[9] R☉ |
Luminositet | 1 005,04[9] L☉ |
Temperatur | 21 380[2] K |
Vinkelhastighet | 375[10] km/s |
Ålder | 30,0 ± 7,4[8] miljoner år |
Andra beteckningar | |
ι Ara, CD-47° 11484, FK5 3379, HD 157042, HIP 85079, HR 6451, NSV 8566, SAO 227886. [11] |
Jota Arae (ι Arae, förkortat Jota Ara, ι Ara) är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Altaret. Den har en skenbar magnitud på 5,25[2], är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 3,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 930 ljusår (ca 290 parsek) från solen.
Jota Arae är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B2 IIIne[3] där E-suffixet anger att spektret visar emissionslinjer, som visar att den är en Be-stjärna som omges av het, omslutande gas. Den har snabb rotation med en projicerad rotationshastighet på 375 km/s.[10] Dopplereffekten från denna rotation gör att absorptionslinjerna blir bredare och diffusa, vilket anges av "n" -notationen. Stjärnan har en beräknad massa som är ca 8,3[8] gånger större än solens massa, en radie som är ca 6,3[9] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 1 005[9] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 21 400[2] K.
Jota Arae är en Gamma Cassiopeiae-variabel som varierar mellan magnitud +5,18 och 5,28 utan någon tydlig period.[12]
|