Joseph von Fraunhofer
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Joseph von Fraunhofer. Vi kommer att utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans inom olika områden. Vi kommer att lära oss om dess historia, dess särdrag och de möjliga framtida prognoser den kan ha. Joseph von Fraunhofer är ett ämne av stort intresse och ger oss möjlighet att fördjupa oss i dess natur för att bättre förstå dess påverkan på vår miljö. Följ med oss på denna upptäcktsresa och lärande om Joseph von Fraunhofer.
| Joseph von Fraunhofer | |
 | |
| Född | 6 mars 1787 Straubing, Tyskland |
|---|---|
| Död | 7 juni 1826 (39 år) München |
| Begravd | Alter Südfriedhof kartor |
| Medborgare i | Kungariket Bayern och Tysk-romerska riket |
| Sysselsättning | Fysiker, kemist |
| Befattning | |
| Professor (1824–) | |
| Arbetsgivare | Münchens universitet Mathematisch-Feinmechanisches Institut |
| Utmärkelser | |
| Hedersmedborgare i München | |
| Redigera Wikidata | |
Joseph von Fraunhofer, född 6 mars 1787 i Straubing i Bayern, död 7 juni 1826 i München, var en tysk instrumentmakare och vetenskapsman.
Fraunhofer blev 1798 lärling i en optisk verkstad och fick senare anställning i Georg Friedrich von Reichenbachs, Joseph von Utzschneiders och Joseph Liebherrs fabrik (i München) för tillverkning av matematiska och fysikaliska instrument. Kort därefter blev han föreståndare för den optiska avdelningen i nämnda fabrik, och 1809 upprättade han i förening med Reichenbach och Liebherr det senare mycket berömda optiska institutet i Benediktbeuern, av vilket han snart blev ensam ägare. Detta institut flyttades 1819 till München, där Fraunhofer blev ledamot av vetenskapsakademin samt 1823 professor och konservator vid universitetets fysiska kabinett. Han adlades 1824.
Som optiker sysselsatte sig Fraunhofer i synnerhet med förfärdigandet av akromatiska linser och lyckades därvid komma till utmärkta resultat. För dessa arbeten var det nödvändigt att ha tillgång till homogent ljus, och vid de med anledning därav företagna undersökningarna av solljusets spektrum upptäckte Fraunhofer i detta de mörka, efter honom benämnda Fraunhoferska linjerna, vilken upptäckt givit uppslaget till hela spektralanalysen. Fraunhofer studerade även diffraktionsfenomenen och fann då bland annat att man med ett galler av fina trådar kan framställa ett spektrum (se diffraktionsgitter).
Bland de många av Fraunhofer tillverkade apparaterna kan nämnas den stora parallaktiska refraktorn i Dorpat.
Eftermäle
I Tyskland finns idag olika Fraunhofer-institut som drivs av Fraunhofer-Gesellschaft.
Asteroiden 13478 Fraunhofer är uppkallad efter honom.
Källor
- Fraunhofer, Joseph von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64f2tp6, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6049, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: fraunhofer-joseph, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фраунгофер Йозеф”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ ”Minor Planet Center 13478 Fraunhofer” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13478. Läst 24 juni 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Joseph von Fraunhofer.
