I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Joseph de Guignes och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Joseph de Guignes är ett ämne som har skapat stort intresse på senare tid, och dess relevans överskrider gränser och kulturer. Genom historien har Joseph de Guignes spelat en grundläggande roll i samhällets utveckling, och dess inflytande är fortfarande betydande idag. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Joseph de Guignes och dess betydelse inom områden som politik, ekonomi, kultur och vardagsliv. Dessutom kommer vi att utforska de möjliga framtida konsekvenserna av Joseph de Guignes och hur det kan påverka hur vi lever och interagerar i den moderna världen.
| Joseph de Guignes | |
| Född | 19 oktober 1721[1][2] Pontoise[2], Frankrike |
|---|---|
| Död | 19 mars 1800 (78 år) Paris |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Sinolog, professor[3], översättare |
| Befattning | |
| Professor (1757–1773)[3] | |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Joseph de Guignes, född 19 oktober 1721, död i mars 1800, var en fransk orientalist. Han var far till Chrétien-Louis-Joseph de Guignes.
Guignes blev 1745 österländsk tolk vid kungliga biblioteket i Paris, 1752 ledamot av Royal Society, 1757 professor i syriska vid Collège de France, 1769 inspektör över fornminnena i Louvren samt 1773 medlem av Franska vitterhetsakademien. Genom franska revolutionen förlorade han sin plats. Guignes drev med synnerlig iver kinesiska studier och undervisade bland annat den svenske sinologen Johan Erik Ringström. Hans främsta arbete är Histoire générale des huns, turcs, mongols et cetera (fyra band, 1756-58). Han översatte även Shujing och utgav ett stort antal "Mémoires".
|