Josef Otto Höijer

I dagens värld har Josef Otto Höijer blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, på arbetsplatsen, i politiken eller i människors personliga liv, är Josef Otto Höijer ett element som inte går obemärkt förbi idag. När världen utvecklas och omständigheterna förändras, blir Josef Otto Höijer allt mer relevant och dess inflytande märks i alla aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska rollen och betydelsen av Josef Otto Höijer, analysera dess olika aspekter och hur det påverkar samhället som helhet.

Josef Otto Höijer, född 25 augusti 1775 i Kumla socken i Västmanland, död 2 augusti 1833 i Uppsala, var en svensk filolog.

Höijer blev student vid Uppsala universitet 1790 och promoverades till magister 1800. Han kallades sistnämnda år till docent i romerska litteraturen, utnämndes 1802 till adjunkt i grekiska och österländska språken samt befordrades 1815 till professor i grekiska. Höijer gav en frikostig donation som finansierade en adjunkttjänst i grekiska. Hans efterlämnade arbeten utgörs av några disputationer samt en översättning av Thukydides Peloponesiska krigets historia.

Josef Otto Höijer var halvbror till Benjamin Höijer, i faderns andra äktenskap med Johanna Elisabet Bergenstierna. Han dog ogift. Höijer är begraven på Uppsala gamla kyrkogård.

Källor

Företrädare:
Samuel Grubbe
Uppsala universitets rektor
Ht 1821
Efterträdare:
Erik Gustaf Geijer
Företrädare:
Carl Johan Lundvall
Uppsala universitets rektor
Vt 1828
Efterträdare:
Samuel Grubbe
Företrädare:
Jacob Åkerman
Inspektor för Gotlands nation
1829–1833
Efterträdare:
Johan Henrik Schröder