I dagens värld är Joris Ivens ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från politik till vetenskap, kultur och samhället i stort har Joris Ivens skapat ett växande intresse under de senaste decennierna. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv eller dess långsiktiga konsekvenser, har Joris Ivens blivit en avgörande faktor i globalt beslutsfattande. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Joris Ivens och dess inflytande på den moderna världen, såväl som dess möjliga konsekvenser för framtiden.
Joris Ivens | |
![]() Joris Ivens 1984. | |
Född | George Henri Anton Ivens 18 november 1898 ![]() |
---|---|
Död | 28 juni 1989 (90 år) Paris |
År som aktiv | 1928-1988 |
Genrer | Dokumentärfilm |
Maka | Marceline Loridan-Ivens |
IMDb SFDb |
Joris Ivens, egentligen George Henri Anton Ivens, född 18 november 1898 i Nijmegen, död 28 juni 1989 i Paris, var en nederländsk filmskapare.
Ivens gjorde från 1928 och framåt en mängd dokumentärfilmer. Efter tidiga experimentfilmer som De Brug (1928) och Regen (1929) gick han snart över till att göra politiska dokumentärer, ofta med starkt socialistiskt patos. Bland de första av hans politiska filmer märks Komsomolsk (1932), en hyllning till Sovjetunionen, och Misère au Borinage (1933), som skildrar en gruvstrejk i belgiska Borinage. Han spelade även in film om spanska inbördeskriget, Kina och Kuba efter revolutionerna samt om Vietnamkriget. Hans sista film blev långfilmen Une histoire de vent (En historia om vinden, 1988).
Ivens gav 1969 ut boken The Camera and I.
|