Numera är Jonas Albin Engeström ett ämne som har fått stor relevans inom _var2-området. Sedan starten har Jonas Albin Engeström fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och genererat omfattande debatt om dess konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Jonas Albin Engeström, analysera dess inverkan på _var3 och dess relevans i dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka möjliga lösningar och alternativ för att möta de utmaningar som Jonas Albin Engeström utgör. Genom ett övergripande tillvägagångssätt kommer vi att försöka förstå komplexiteten i denna fråga och dess inflytande på olika områden.
Jonas Albin Engeström | |
Född | 29 mars 1787 Mjällby församling, Sverige |
---|---|
Död | 17 juli 1846 (59 år) Lunds stadsförsamling, Sverige |
Begravd | Klosterkyrkogården |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Präst, kemist |
Arbetsgivare | Lunds universitet |
Barn | Hilma Osterman (f. 1833) |
Redigera Wikidata |
Jonas Albin Engeström, född den 29 mars 1787 i Mjällby i Blekinge, död den 17 juli 1846, var en svensk fysiker, kemist och präst.
Engeström blev student 1802, filosofie magister 1808, docent 1810, adjunkt 1811, professor i fysik och kemi vid Lunds universitet 1812. Han prästvigdes och blev kyrkoherde i Hardeberga (som prebende) 1824, prost 1825 och teologie doktor 1830. Han var rektor för universitetet 1820-21, 1828-29 och 1837-38 samt inspektor för Kalmar nation i Lund 1817-46.
Han var son till kyrkoherden Carl Engeström (1735-1814) och Maria Sofia Albin (1749-1812).
Engeströms gravvård återfinns på klosterkyrkogården i Lund.
|