Johnny Adair
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Johnny Adair, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Från dess inverkan på det moderna samhället till dess historiska relevans har Johnny Adair varit föremål för intresse och debatt inom olika sfärer. Genom denna uttömmande analys kommer vi att ta en titt på de många aspekter som gör Johnny Adair till ett ämne av stor betydelse i det aktuella sammanhanget. Vi kommer att ta upp dess ursprung, utveckling och möjliga framtida utvecklingar för att ge en heltäckande och berikande vision av Johnny Adair. Följ med oss på denna resa genom ett ämne som aldrig slutar att överraska och fängsla!
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Johnny Adair | |
 | |
| Född | 27 oktober 1963 (61 år) Belfast Oldpark, Storbritannien |
|---|---|
| Andra namn | Johnny Adair "Mad Dog" |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Sysselsättning | Terrorist |
| Barn | 5 |
| Redigera Wikidata | |
Jonathan Adair, smeknamn Johnny "Mad Dog" Adair född 27 oktober 1963 i Belfast, Nordirland, är före detta ledare för C Company (i stadsdelen Glenbryn) i paramilitära lojalistiska Ulster Freedom Fighters, en del av Ulster Defence Association. Adair blev utesluten efter en internkonflikt som uppstod då han började med knarkaffärer och bröt mot vapenvilan som gruppen slutit.
Den 23 oktober 1993 utförde IRA-männen Thomas Begley och Sean Kelly ett bombdåd mitt på unionistiska Shankill Road och dödade nio personer. Begley dog också i attacken. Men deras mål var ett möte mellan ledare för Ulster Freedom Fighters (fristående del av Ulster Defence Association) och Ulster Defence Association. Johnny Adair var en av ledarna de försöker mörda.
År 1995 hade Royal Ulster Constabulary Adair under bevakning och grep honom för terrorism. Han dömdes till 14 år i Mazefängelset för att ha beordrat 40 mord. År 1998 fick han amnesti efter Långfredagsavtalet som Ulster Defence Association skrivit på.
År 2002 blev han inblandad i knarkaffärer och han startade även en blodig konflikt med en annan lojalistisk paramilitär grupp, Loyalist Volunteer Force. Hans bror startade Holy Cross-kravallerna. Till slut fick Ulster Defence Association nog och uteslöt honom.
I maj 2006 fick Adair £100 000 från John Blake för rättigheterna till Adairs biografi. Boken Mad Dog, skriven av Graham McKendry, kom ut 2007 (ISBN 978-1-84454-339-7)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 5 augusti 2011.
Noter
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0112976, läst: 30 augusti 2020.
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 137329776, läst: 17 juli 2021.
- ^ Mad Dog finds peace is bad for business Arkiverad 11 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine. — Irish Examiner newspaper article, 24 August 2000.
- ^ The book Mad Dog, written by Graham McKendry, was published in 2007 (ISBN 978-1-84454-339-7)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||