I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska livet och arbetet för John Stewart Bell, en karaktär som har satt en outplånlig prägel på historien. Från hans första levnadsår till hans mest anmärkningsvärda prestationer kommer vi att fördjupa oss i hans karriär för att förstå hans inverkan på olika områden. Genom intervjuer, analyser och vittnesmål kommer vi att upptäcka de mest relevanta aspekterna av John Stewart Bell och hur hans arv fortsätter att vara relevant idag. Dessutom kommer vi att undersöka inflytandet av John Stewart Bell på det samtida samhället och dess relevans för framtida generationer.
John Stewart Bell | |
![]() | |
Född | 28 juni 1928[1] eller 28 juli 1928[2] Belfast[3] |
---|---|
Död | 1 oktober 1990[4][5][6] Genève |
Begravd | Saint Georges begravningsplats kartor |
Medborgare i | Storbritannien[7] |
Utbildad vid | Queen's University Belfast, [7] Universitetet i Birmingham, doktor, ![]() |
Sysselsättning | Matematiker, fysiker[8], översättare[9] |
Arbetsgivare | Queen's University Belfast (1944–1945)[7] Atomic Energy Research Establishment (1949–1960)[7] CERN (1960–1990)[7] |
Noterbara verk | Bells teorem och Belltillstånd |
Maka | Mary Ross Bell[10] |
Utmärkelser | |
Fellow of the Royal Society (1972)[7] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1987)[11] Dirac-medaljen (IOP) (1988)[7][12] Hughesmedaljen (1989)[7] Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (1989)[13][7] | |
Redigera Wikidata |
John Stewart Bell, född 28 juni 1928, död 1 oktober 1990, var en nordirländsk fysiker.
Bell var verksam vid det brittiska Atomic Energy Research Establishment 1949–1960 och därefter vid CERN. Bell ägnade sig åt flera av den teoretiska fysikens områden. Han är mest känd för Bells teorem inom den grundläggande kvantteorin. Tack vare detta teorem har man kunnat undersöka kvantmekanikens grundpostulat experimentellt och till exempel lyckats påvisa att teorier med lokala dolda variabler inte kan förklara Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen.
|