Johannes Lepsius
I dagens sammanhang har Johannes Lepsius blivit ett återkommande samtalsämne inom olika områden. Dess relevans och genomslag har skapat ett brett intresse och debatt bland experter och samhället i stort. Den här artikeln syftar till att analysera och utforska olika aspekter relaterade till Johannes Lepsius, vilket ger en heltäckande vision som gör det möjligt för läsarna att till fullo förstå dess betydelse och omfattning. Utefter dessa linjer kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt att behandlas, med syftet att erbjuda en komplett och berikande vision av Johannes Lepsius. Utan tvekan kommer denna läsning att vara av intresse och användbar för alla som är intresserade av att ytterligare förstå detta spännande ämne.
| Johannes Lepsius | |
 | |
| Född | 15 december 1858[1] Berlin[2] |
|---|---|
| Död | 3 februari 1926[1] (67 år) Berlin[3] |
| Begravd | protestant cemetery of Meran och |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Münchens universitet[4] Friedrich-Wilhelms-Gymnasium  |
| Sysselsättning | Filantrop, teolog |
| Föräldrar | Karl Richard Lepsius |
| Släktingar | Reinhold Lepsius (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Lepsius, född 15 december 1858 i Berlin, död 3 februari 1926 i Meran, var en tysk evangelisk teolog och orientalist. Han var son till den berömde egyptologen Carl Richard Lepsius och dotterson till tonsättaren Bernhard Klein. Hans namn är oupplösligen förbundet med det armeniska folkets historia. Författaren Franz Werfel kallade honom armeniernas skyddsängel.
Han studerade matematik och filosofi i München och promoverades 1880 till filosofie doktor. Därefter studerade han teologi. Han gifte sig med Margarethe (Maggie) Zeller, en dotterdotter till biskop Samuel Gobat i Jerusalem och systerdotter till missionären Dora Rappard.
I Jerusalem lärde Lepsius 1884-86 känna många problem, medan han arbetade som föreståndare för det syriska barnhemmet och såg hur ett betydande barnhem hade fått byggas upp på grund av massakrer på den kristna befolkningen 1860. Det han erfor där blev av betydelse för hans eget kommande livsverk.
Detta var knutet till armenierna. Som reaktion på massakern under Abdülhamid II 1894-96, som gränsade till ett folkmord, påbörjade han hjälparbete i området. Detta fick stor betydelse under det stora armeniska folkmordet, som bedrevs i skuggan av första världskriget.
Hans publicerade dokumentation över händelserna i form av Bericht über die Lage des armenischen Volkes in der Türkei förbjöds den 7 augusti 1916 av den tyska censuren. 20 000 exemplar han dock sändas ut, innan censuren ingrep. Det kom också en ny upplaga under titeln Der Todesgang des armenischen Volkes.
Ett av hans viktigaste arbeten är det 1919 utkomna Deutschland und Armenien 1914-1918: Sammlung diplomatischer Aktenstücke, också kända som Lepsiusdokumenten, som är en av huvudkällorna till vår kunskap om vad som hände. Detta tillkom på uppdrag av Auswärtiges Amt.
Bibliografi
- Schauspiel und Bühne. Beiträge zur Erkenntnis der dramatischen Kunst. München 1880 (utgivna tillsammans med Ludwig Traube)
- Armenien und Europa. Eine Anklage-Schrift wider die christlichen Großmächte und ein Aufruf an das christliche Deutschland. Berlin-Westend 1896, 2. upplagan.
- Deutschland und Armenien 1914-1918: Sammlung diplomatischer Aktenstücke. Potsdam 1919
- Der Todesgang des armenischen Volkes: Bericht über das Schicksal des armenischen Volkes in der Türkei während des Weltkrieges. Potsdam 1919.
- Die große Politik der europäischen Kabinette 1871-1914. Berlin 1924
Litteratur
- Andreas Baumann: Der Orient für Christus: Johannes Lepsius - Biographie und Missiologie. Brunnen, Gießen 2007
- Johannes Lepsius: Die Wiedergeburt des Orients: Texte zur Mission, utgivna av Andreas Baumann, VTR, Nürnberg 2008.
- Brigitte Troeger: Brennende Augen: Johannes Lepsius - Sein Leben für die Armenier. Sein Kampf gegen den Völkermord. Brunnen, Gießen 2008
- Cem Özgönül: Der Mythos eines Völkermordes: eine kritische Betrachtung der Lepsiusdokumente sowie der deutschen Rolle in Geschichte und Gegenwart der "Armenischen Frage". Önel-Verlag, Köln 2006, ISBN 3-933348-93-5
Externa länkar
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6wx7h3d, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
|