Johannes Edfelt

Johannes Edfelt
Johannes Edfelt 1956. Johannes Edfelt 1956.
Född21 december 1904
Kyrkefalla socken, Västergötland
Död27 augusti 1997 (92 år)
Raus församling, Skåne
YrkeFörfattare, översättare, litteraturkritiker
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1923–1997
Make/makaHelene Aperia-Meurling
Brita Edfelt

Bo Johannes Edfelt, född 21 december 1904 i Kyrkefalla socken i Västergötland, död 27 augusti 1997 i Ramlösa, Raus församling i Skåne, var en svensk författare, översättare och litteraturkritiker samt ledamot av Svenska Akademien.

Biografi

Edfelt blev filosofie magister vid Uppsala universitet 1930 samt filosofie licentiat i litteraturhistoria vid Stockholms högskola 1952 och kreerades 1960 till filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet. Han var gift första gången 1932–1935 med konstnären Hélène Apéria (1909–1986), andra gången 1936–1937 med Gerda Johanna Wolff (född 1904) och tredje gången från 1938 med översättaren Brita Edfelt, född Silfversparre (1908–2006).

Edfelts lyrik sträcker sig från debuten med Gryningsröster 1923 till den sista diktsamlingen Brännpunkter 1996. Som översättare har Edfelt tolkat bland andra Georg Trakl, Novalis, Andreas Gryphius, Nelly Sachs, T.S. Eliot och Ezra Pound.

Edfelt var redaktör för utgivningen av Hjalmar Bergmans samlade skrifter i 30 volymer under åren 1949–1958. Han var också ordförande i Svenska PEN-klubben 1957–67 och Hjalmar Bergmansamfundet 1958–1970. Han invaldes i Svenska Akademien 1969, där han efterträdde Erik Lindegren på stol nr 17. Han efterträddes där av Horace Engdahl.

Ungdomsår

Edfelt var son till löjtnanten August Edfelt (1871–1955) och Ellen Hellner (1878–1943). Han föddes i Spännefalla i Kyrkefalla församling men växte upp i Edåsa och Skövde i Västergötland, där han vårterminen 1920 började läsa latin och grekiska på gymnasiet i Skara. 1923 tog han studentexamen vid Skara högre allmänna läroverk. Hösten samma år studerade han nordiska språk vid Lunds universitet. Han gick även på offentliga föreläsningar i filosofi och litteraturhistoria.

Från 1924 till 1930 studerade Edfelt, med uppehåll för militärtjänsten 1925–26, nordiska språk, engelska, tyska, litteraturhistoria och pedagogik, inklusive en kurs i filosofins historia, vid Uppsala universitet. Under denna period umgicks han i studentkretsar som diskuterade Sigmund Freud och Carl Gustav Jung. Edfelt blev fil. kand. 1929 och fil. mag. 1930.

Tidig karriär

Efter att Edfelt hade avlagt filosofisk ämbetsexamen i Uppsala våren 1930 flyttade han till Stockholm. Den ekonomiska krisen till följd av börskraschen i New York 1929 började nu märkas på arbetsmarknaden i Sverige, och Edfelt försörjde sig i början av 30-talet främst som litteraturrecensent. Hösten 1931 fick han en tjänst som extralärare vid kommunala mellanskolan i Storvik i Gästrikland. Efter liknande anställningar vid Lidingö läroverk 1932 och vid Falu läroverk 1934 ägnade han sig åt litterär verksamhet.

Under vintern 1930–1931 hade Edfelt i Stockholm blivit bekant med konstnären Hélène Apéria, till vilken han dedicerade diktsamlingen Aftonunderhållning. Den 2 mars 1932 gifte sig paret på Nyloftet på Skansen i Stockholm.

År 1933 bosatte sig Edfelt i Mariefred, där han färdigställde diktsamlingen Högmässa under insyn av den äldre författarkollegan Bertil Malmberg, som efter åren i München slagit sig ned i den sörmländska småstadsidyllen.

Efter skilsmässan från Hélène 1936 och ett skenäktenskap med tyska flyktingen Gerda Wolff-Baum gifte Edfelt om sig med Brita Silfversparre den 18 februari 1938. De fick barnen Per Anders (f 29 juli 1940) och Lisa Ulrika (f 9 juli 1943).

Edfelt var medarbetare i Göteborgs Handelstidning 1931–1932, litteraturrecensent i Bonniers Litterära Magasin från 1932 och i Dagens Nyheter från 1940. Han satt även i redaktionen för kalendern Horisont 1941–1944. Han blev medlem i Publicistklubben 1944.

Lyrik

Ungdomsdiktning

Edfelt debuterade som 19-åring med diktsamlingen Gryningsröster 1923. Därefter följde Unga Dagar 1925 och Ansikten 1929. Diktare som tidigt gjorde intryck på honom var förutom klassikerna främst Franz Werfel, Bertolt Brecht, Erich Kästner, Vilhelm Ekelund, Harriet Löwenhielm och Birger Sjöberg.

Genombrott

Edfelts mogna lyrik kan man beskriva som traditionell vad beträffar formen men modernistisk vad beträffar bildspråket. Dikterna är i huvudsak rimmade och skrivna på vers, som ofta består av trokéer eller jamber.

Genombrottet kom 1934 med diktsamlingen Högmässa, som ett stort antal svenska dagstidningar recenserade. Edfelt var vid denna tidpunkt påverkad av svenska lyriker som Bertil Malmberg, Birger Sjöberg, Bo Bergman och Erik Axel Karlfeldt men också av internationella storheter som Charles Baudelaire, Bertolt Brecht och T.S. Eliot.

Till 1930-talsskedet räknar man även Aftonunderhållning 1932, I denna natt 1936, Vintern är lång 1939 och Sång för reskamrater 1941. Utmärkande för dessa diktsamlingar är diskrepansen mellan mänskligt lidande i länder med förtryckarregimer och den sinnliga kärleken som en frälsande kraft. Ett annat markant stildrag hos Edfelt är otaliga allusioner på äldre litteratur, som sträcker sig från Bibeln och de antika tragöderna till psykoanalys och modernism.

Ett nytt tonfall

Med böckerna Elden och klyftan 1943 samt Bråddjupt eko 1947 blir Edfelts lyrik mer introspektiv. Från och med Hemliga slagfält 1952 förekommer inslag av prosalyrik i hans diktsamlingar.

Bibliografi

Lyrik

Samlingar och urval Översättningar

Varia

Tolkningar och översättningar

Tolkningar av lyrik Översättningar

Redaktörskap

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Adelsvapen Silfversparre tab. 80 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Silfversparre_nr_99
  2. ^ Se Paul Åström, Johannes Edfelt och antiken, Med kommentarer av Paul Åström, Kungälv 1989, s 64.
  3. ^ Ulla-Britta Lagerroth, Johannes Edfelt, Stockholm 1993, s 49, 78.
  4. ^ Lagerroth, 1993, s 98 f, 105 ff.
  5. ^ Brev från Edfelt (privat ägo).
  6. ^ Lagerroth, 1993, s 133.
  7. ^ Lagerroth, 1993, s 134.
  8. ^ Lagerroth, 1993, s 164.
  9. ^ Lagerroth, 1993, s 267.
  10. ^ Publicistklubbens porträttmatrikel 1952, Biografiska uppgifter om publicistklubbens medlemmar, Stockholm 1951, s 83.
  11. ^ Publicistklubbens porträttmatrikel 1952, 1951, s 83.
  12. ^ Brev från Edfelt.
  13. ^ Bengt Landgren, De fyra elementen, Studier i Johannes Edfelts diktning från Högmässa till Bråddjupt eko, Uppsala 1979, passim.
  14. ^ Torgny Lilja, Själens palimpsest: Tradition och modernism i Johannes Edfelts lyrik" (diss in progress).
  15. ^ Lilja, a a.
  16. ^ Margit Pohl, "Johannes Edfelt som tidsdiktare" (i: Perspektiv på Johannes Edfelt, Studier samlade av Ulla Britta Lagerroth & Gösta Löwendahl, s 208–245), Stockholm 1969, s 210.
  17. ^ Jfr Landgren, a a.
  18. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 245, digital avbildning.

Vidare läsning

Externa länkar

Ledamöter av Svenska Akademien, stol 17
Johan Murberg (1787) · Gustaf Mauritz Armfelt (1807) · Gustaf af Wetterstedt (1811) · Anders Magnus Strinnholm (1838) · Louis De Geer (1862) · Pehr von Ehrenheim (1897) · Hjalmar Hammarskjöld (1918) · Dag Hammarskjöld (1954) · Erik Lindegren (1962) · Johannes Edfelt (1981) · Horace Engdahl (1997)
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 9867280 • LCCN: n80051237 • ISNI: 0000 0001 1467 5859 • GND: 119030888 • Libris XL: 53hkkhmp52t8pgl Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 028772695 • BNF: cb120539867 (data) • BIBSYS: 90056070 • NKC: jn20000700469 • BNE: XX1584973 • CiNii: DA09339654 • Alvin: alvin-person:237