I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Johann Jacob Römer har haft på det samtida samhället. Johann Jacob Römer har blivit ett ämne av växande intresse de senaste åren, eftersom dess inflytande täcker olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Johann Jacob Römer skapat debatt och kontroverser, samt drivit på betydande förändringar i hur människor uppfattar och upplever världen omkring dem. På dessa sidor kommer vi att analysera de olika aspekterna av Johann Jacob Römer och undersöka dess konsekvenser för kultur, politik, teknik, ekonomi och människors personliga liv. Med hjälp av ett multidisciplinärt tillvägagångssätt försöker denna artikel belysa den djupgående inverkan Johann Jacob Römer har haft på det moderna samhället.
Johann Jacob Römer | |
![]() | |
Född | 8 januari 1763[1] Zürich[2] |
---|---|
Död | 15 januari 1819[1] (56 år) Zürich[2] |
Medborgare i | Schweiz |
Sysselsättning | Botaniker, entomolog, universitetslärare |
Arbetsgivare | Zürichs universitet |
Redigera Wikidata |
Johann Jacob Römer (även Roemer), född 8 januari 1763 i Zürich, död där 15 januari 1819, var en schweizisk botaniker och entomolog.
Römer var professor i Zürich och är mest känd som utgivare (tillsammans med Joseph August Schultes) av Caroli a Linné equitis Summa vegetabilium (sex band, 1817–1820; fortsatt av J.A. Schultes och dennes son Julius Hermann). Römer invaldes 1793 som utländsk ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm.
Auktorsnamnet Roem. kan användas för Johann Jacob Römer i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
|