Idag är Johan Sebastian Welhaven ett ämne av intresse och debatt inom olika områden. Dess relevans har överskridit gränser och genererat alla typer av åsikter och ståndpunkter. Både på det akademiska området och i den offentliga sfären har Johan Sebastian Welhaven fångat specialisternas och allmänhetens uppmärksamhet. Detta fenomen har väckt ett växande intresse för att förstå dess implikationer och konsekvenser, samt att söka lösningar och alternativ för att hantera det effektivt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Johan Sebastian Welhaven, för att analysera dess inverkan och erbjuda en mer heltäckande syn på detta ämne.
Johan Sebastian Welhaven | |
![]() | |
Född | 22 december 1807[1][2][3] Bergen |
---|---|
Död | 21 oktober 1873[1][2][3] (65 år) Christiania[4] |
Begravd | Vår Frelsers gravlund[5] |
Medborgare i | Norge[6] |
Utbildad vid | Universitetet i Oslo Bergen katedralskole ![]() |
Sysselsättning | Poet, författare[7], filosof, universitetslärare, dramatiker, litteraturkritiker, litteraturhistoriker |
Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
Barn | Hjalmar Welhaven (f. 1850)[4] |
Föräldrar | Johan Ernst Welhaven Else Margrethe Cammermeyer |
Redigera Wikidata |
Johan Sebastian Cammermeyer Welhaven, född 22 december 1807 i Bergen, död 21 oktober 1873 i Kristiania, var en norsk författare, poet och professor.
Welhaven har blivit mest känd som Henrik Wergelands poetiska rival och motpol.[8] På 1830-talet gjorde han sig bemärkt för sina häftiga angrepp på dennes litterära skola.[9]
I sina egna kärleksdikter och nationella romanser - samlade i Digte (1838) och Nyere digte (1845) - var han påverkad av Heinrich Heine och "det unga Tysklands" poesi.[9]