Johan Mannerstam
I den här artikeln kommer vi att utforska Johan Mannerstam, ett ämne som har skapat stort intresse inom olika områden. Genom historien har Johan Mannerstam varit föremål för debatt, forskning och analys, på grund av dess betydelse och relevans i dagens samhälle. Från sitt ursprung till nutid har Johan Mannerstam spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet, genom att påverka kultur, politik, ekonomi och teknik. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i komplexiteten hos Johan Mannerstam, analysera dess olika aspekter och dess inverkan på vår moderna värld.
| Johan Mannerstam | |
| Född | 26 januari 1785[1] Växjö stadsförsamling, Sverige |
|---|---|
| Död | 30 april 1825[1] (40 år) Klara församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet[1]  |
| Sysselsättning | Politiker[1], domare[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1809–1823)[1] Lagman (1812–1819) Justitieråd i Högsta domstolen (1819–1825) | |
| Föräldrar | Johan Adam Wesslo[1] |
| Redigera Wikidata | |
Johan Mannerstam, född 21 januari 1785, död 30 april 1825, var ett svenskt justitieråd och lagman.
Han blev lagman i Kalmar läns och Ölands lagsaga 1812 och var det till 1819.[2]. 1819 utsågs han till justitieråd.
Referenser
- Mannerstam i Swea och Götha Höfdinga-Minne sedan 1720, Volym 2 Av Aug. Th. Låstbom
- Johan Mannerstam i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9059, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 363
|