I artikeln nedan kommer ämnet Johan Hernell att behandlas ur ett brett och detaljerat perspektiv. Johan Hernell är ett ämne av stor relevans i dagens samhälle, vilket har väckt många debatter och kontroverser inom olika områden. Under de senaste decennierna har Johan Hernell fått en särskild betydelse och har varit föremål för studier och forskning av experter på området. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Johan Hernell att utforskas, såsom dess ursprung, evolution, påverkan på samhället och möjliga lösningar eller alternativ för att hantera det. Dessutom kommer olika tillvägagångssätt och synpunkter på Johan Hernell att analyseras, för att erbjuda en komplett och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Johan Hernell, född omkring 1680, död 1756, var en svensk kyrkomålare.
Hernell verkade till en början omväxlande i Småland, på Öland och på Gotland, och var fram till 1739 mantalsskriven i Växjö, innan han 1740 slog sig ned på Gotland. Till en början var han troligen bosatt i Roma socken, där en dotter i hans andra äktenskap döptes 1741. Vid sin död var han bosatt i Vänge.
Bland hans arbeten märks predikstolarna i Gothems kyrka och Källunge kyrka 1726, två läktare i Visby Domkyrka 1731 och förgyllning av visarna på urverket i Sankta Karins ton. Hans gotländska storhetstid inföll under 1740-talet då han målade altaruppsatser, prediktstolar och nummertavlor i en mängd kyrkor. Hernell utförde även i flera fall snickeriarbetena till sina skulpturer. Därutöver utförde han även målade vävtapeter.