I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och relevansen av Johan Gustaf Samuelson i det moderna samhället. Johan Gustaf Samuelson är ett ämne som har väckt intresse hos experter, akademiker och yrkesverksamma inom olika områden, på grund av dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera implikationerna av Johan Gustaf Samuelson i de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sfärerna, och undersöka hur detta fenomen har format våra uppfattningar, beteenden och mellanmänskliga relationer. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv och debatter som har uppstått kring Johan Gustaf Samuelson, i syfte att belysa dess många aspekter och verkligheter.
Johan Gustaf Samuelson | |
![]() | |
Född | 30 december 1850[1] Västra Torsås församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 20 januari 1913[1] (62 år) Hyringa församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1], godsägare[2][1] |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Skaraborgs läns valkrets (1909–1910)[1] Förstakammarledamot, Skaraborgs läns valkrets (1911–1911) | |
Politiskt parti | |
Första kammarens protektionistiska parti (–)[1] Det förenade högerpartiet (–)[1] | |
Barn | Oscar Samuelson (f. 1876)[1] |
Redigera Wikidata |
Johan Samuelson, född 30 december 1850 i Västra Torsås socken, död 20 januari 1913 på Ekedal, Hyringa socken[3], var en svensk riksdagsman i första kammaren och godsägare. Han var far till Erik Samuelson och Oscar Samuelson samt morbror till Carl-Oscar Agell
Samuelson ägde godset Ekedal i Skaraborgs län, Västergötland. År 1904 inköpte han även det närbelägna godset Thamstorp som hans son; godsägaren och därefter chefen för Flyinge stuteri i Skåne; Oscar Samuelson, senare övertog.