Jochum Ahlstedt
Ämnet Jochum Ahlstedt är en fråga som har skapat stort intresse i dagens samhälle. I decennier har Jochum Ahlstedt varit föremål för studier och forskning av experter inom olika områden. Dess implikationer är breda och dess inverkan har sträckt sig till olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Jochum Ahlstedt, analysera dess ursprung, evolution och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att undersöka experters och akademikers åsikter om Jochum Ahlstedt, samt dess inflytande på sektorer som ekonomi, kultur och politik.
Jochum Ahlstedt, född 1611 i Lübeck, död 30 januari 1680 i Stockholm, var en svensk hovbryggare. Han kallades även Joachim Werner Altstädt, Jockem Allstädh och Joachim Allesstädt.
Biografi
Ahlstedt flyttade till Sverige på 1630-talet och blev snart en av de ledande bryggarna i Stockholm. Hans produkter höll tydligen hög klass eftersom han så småningom blev utnämnd till hovbryggare. Han blev även bryggarnas ålderman. Han var gift tre gånger och fick 14 barn.[1] Bryggeriverksamheten hade han i Gamla stan och mälteriet på Långholmen. Hans framgångsrika verksamhet gjorde honom till en förmögen man.
Ahlstedt satsade inte enbart på bryggerinäringen utan även på fiske. 1661 fick han ensamrätt på laxfiske i Söderström under åtta år och i Pålsundet vid Långholmen inrättade han dammar för fiskodling. År 1647 upplät Stockholms stad en central del av ön Långholmen till Ahlstedt och 1670 uppförde han där den palatsliknande malmgården Alstavik med tillhörande trädgårdar. Vid hans död januari 1680 hade Alstavik ett värde av 60 000 daler kopparmynt.[2]
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Carl-Johan Kleberg (1990). Långholmen – den gröna ön. Monografier utgivna av Stockholms stad. ISBN 91 7031 0 19 X