Joachim Daniel Wahrendorff

Vid det här tillfället fördjupar vi oss i den fascinerande världen av Joachim Daniel Wahrendorff, ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos många människor över tiden. Från dess ursprung till nuvarande trender har detta ämne utvecklats avsevärt, påverkat olika aspekter av samhället och genererat en bred debatt kring dess betydelse. Genom den här artikeln föreslår vi att vi analyserar de olika aspekterna relaterade till Joachim Daniel Wahrendorff på djupet, utforskar dess olika aspekter och ger en heltäckande vision som gör det möjligt för läsaren att grundligt förstå relevansen av detta ämne idag.

Joachim Daniel Wahrendorff.

Joachim Daniel Wahrendorff, född 1726 i Mecklenburg, död 1803 i Stockholm, var en svensk grosshandlare och brukspatron.

Biografi

Wahrendorff invandrade till Sverige på 1750-talet. Redan under sitt första decennium i Stockholm grundade han med köpmannen Karl Gottfried Küsel handelshuset Küsel & Wahrendorff. Under 1770-talet upplöstes firman och han startade Wahrendorff & Comp. Handelshuset Wahrendorff var i slutet av 1700-talet en av Stockholms största exportörer av järn och koppar och importör av spannmål och textilier. Wahrendorff var också en stor delägare i Svenska Västindiska Kompaniet.

År 1772 köpte han Åkers styckebruk och blev senare ägare till ett flertal bruk som gjorde honom till en av landets förmögnaste personer. I bouppteckningen är följande lantegendomar nämnda: Åkers styckebruk med Länna bruk och Skeppsta järnbruk i Södermanland, Aspa bruk i Närke, Vedevågs bruk och Bjurfors messingsbruk i Västmanland samt Siljansfors bruk och Garpenbergs kopparbruk i Dalarna. Wahrendorff tilldelades titeln kommerseråd. Aspa bruk övertogs 1783 av sonen Carl Wahrendorff.

Joachim Daniel Wahrendorff var gift med Maria Juliana Rothstein, dotter till rådmannen i Stockholm Anders Rothstein. Wahrendorffs son var bergsrådet Anders von Wahrendorff, bland annat byggherre för nuvarande huvudbyggnaden på Taxinge-Näsby slott och sonsonen Martin von Wahrendorff blev känd för att teknisk ha utvecklat de kanoner som tillverkades på Åkers styckebruk.

Se även

Referenser

  • Carl Fredrik Lindahl; Svenska millionärer. Minnen och anteckningar, Stockholm,1897-1905. Sid 235-239 och 242.
  • Kurt Samuelsson; De stora köpmanshusen i Stockholm 1730 -1815, Skrifter utgivna av ekonomisk-historiska institutet i Stockholm, 1951. Sid 28 och 232-240.

Noter