Jean-Baptiste Dumas

I dagens värld är Jean-Baptiste Dumas ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på människors dagliga liv eller dess betydelse i historien, är Jean-Baptiste Dumas ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet. Genom den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika aspekterna som Jean-Baptiste Dumas omfattar, från dess ursprung till dess implikationer i den moderna världen. Vi kommer att upptäcka hur Jean-Baptiste Dumas har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att påverka våra liv idag. Utan tvekan är Jean-Baptiste Dumas ett ämne som fortsätter att generera intresse och reflektion och genom denna artikel hoppas vi kunna belysa dess betydelse och relevans i dagens samhälle.

Jean-Baptiste Dumas
Född14 juli 1800[1][2][3]
Alès[4][5][6], Frankrike
Död11 april 1884 (maximum)[4][7][8] (83 år)
Cannes[4][9][10], Frankrike
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike[11]
Utbildad vidUniversidad de La Frontera
SysselsättningKemist[12][13][14], universitetslärare, politiker[15], apotekare
Befattning
President of the French Academy of Sciences (1843–1843)
Suppleant i andra franska republiken
Andra franska republikens nationella parlament, Nord (1849–1851)
Senator i andra franska kejsardömet (1852–1870)[15]
Stol nummer 40 i Franska akademien (1875–1884)
ArbetsgivareÉcole polytechnique
Medicinska fakulteten i Paris
vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris
MakaHerminie-Caroline Brongniart
BarnErnest Charles Jean-Baptiste Dumas (f. 1827)
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1840)[16]
Copleymedaljen (1843)[17]
Storkors av Hederslegionen (1863)
Prix Montyon – vetenskapspriset (1864)[18]
Faraday Lectureship Prize (1869)
Albert-medaljen (1877)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[19]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Jean Baptiste Dumas, född den 15 juli 1800 i Alès, död den 11 april 1884 i Cannes, var en fransk kemist och politiker. Han var måg till Alexandre Brongniart.

Dumas blev 1823 lärare vid Polytekniska skolan i Paris samt därefter professor vid Sorbonne. År 1832 blev han medlem av Franska vetenskapsakademien, vars ständige sekreterare han blev 1868, och 1875 Guizots efterträdare på stol nummer 40 i Franska akademien.

Efter 1848 års revolution invaldes han i lagstiftande församlingen, där han anslöt sig till majoriteten. År 1851 blev han jordbruks- och handelsminister och efter Napoleon III:s statskupp (2 december samma år) senator.

Dumas arbeten i organisk kemi, hans substitutionsteori samt hans avhandlingar över atomvikt och svaveleter väckte hela Europas uppmärksamhet. Han var en av grundarna av École centrale i Paris 1829.

Dumas invaldes 1838 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Copleymedaljen 1843. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Källor

Noter

  1. ^ senat.fr, senat.fr-ID: senateur-2nd-empire/dumas_jean_baptiste0273e2.
  2. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Jean-Baptiste Dumas, Sycomore (på franska), Sycomore-ID: 11540, läs online.
  3. ^ Jean Baptiste Dumas, Léonoredatabasen (på franska), Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//842/77, läs online.
  4. ^ unknown value, Dumas, Jean Baptiste André, Encyclopædia Britannica 1911.
  5. ^ unknown value, Дюма, Encyclopedic Lexicon. Volym XVII, 1841.
  6. ^ läs online, Taylor & Francis .
  7. ^ Jean Baptiste André Dumas, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 09051476.
  8. ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Jean-Baptiste André Dumas, Annuaire prosopographique : la France savante (på franska), CTHS person-ID: 1384.
  9. ^ läs online, www.astro.com .
  10. ^ läs online, www.euchems.eu .
  11. ^ läs online, Taylor & Francis .
  12. ^ läs online, www.nndb.com .
  13. ^ läs online, www.nndb.com .
  14. ^ läs online, www.nndb.com .
  15. ^ senat.fr, senat.fr-ID: senateur-2nd-empire/dumas_jean_baptiste0273e2, läst: 23 april 2022.
  16. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 104, läs online.
  17. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
  18. ^ Franska vetenskapsakademin & Centre national de la recherche scientifique, Comptes rendus de l'Académie des Sciences, Franska vetenskapsakademin, unknown value och Gauthier-Villars, 1836 och 1837.
  19. ^ läs online, www.toureiffel.paris .