Numera har Jean-Baptiste Dubos blivit ett ämne av stor betydelse i dagens samhälle. Fler och fler människor är intresserade av att lära sig mer om Jean-Baptiste Dubos och dess implikationer inom olika områden av livet. Från politik till teknik till populärkultur, Jean-Baptiste Dubos har visat sig ha en betydande inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Jean-Baptiste Dubos, analysera dess ursprung, evolution och dess inflytande idag. Dessutom kommer vi att titta närmare på hur Jean-Baptiste Dubos har format och fortsätter att forma världen omkring oss. Följ med oss på denna upptäcktsresa om Jean-Baptiste Dubos!
Jean-Baptiste Dubos | |
![]() | |
Född | Jean-Baptiste du Bos 14 december 1670 Beauvais, Frankrike |
---|---|
Död | 23 mars 1742[1][2] (71 år) Paris |
Andra namn | J.-Ch.[3] |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Sorbonne Sorbonne College ![]() |
Sysselsättning | Katolsk präst, författare[4], historiker, diplomat, filosof |
Befattning | |
Stol nummer 39 i Franska akademien (1720–1742) Ständig sekreterare i Franska akademien (1722–1742) | |
Redigera Wikidata |
Jean-Baptiste Dubos, född 1670, död 23 mars 1742, var en fransk estetiker, diplomat och abbé.
Dubos innehade viktiga förtroendeposter vid de italienska hoven, och besökte senare som diplomat London, Haag, Bryssel, Neuchâtel, tog del av konferenserna i Geertruidenberg. 1720 blev han ledamot av Franska Akademien och 1722 dess ständige sekreterare. I Réflexions critiques sur la poësie et sur la peinture (2 band, 1719), framställer Dubos en passionsestetik, som anbefaller det känslomättade innehållet, och manar konstnärerna att välja det livsfyllda och gripande men gå det stillebensmässiga förbi. Med Thukydides, Vellejus Paterculus, Jean Bodin och Francis Bacon som trevande föregångare hävdar han därutöver konstens samhörighet med klimatet och hävdar att konsterna når sin kulmen stötvis, för att åter sjunka tillbaka, och blir därigenom en föregångare till Hippolyte Taines miljölära. I sin uppfattning av geniet torde han vara påverkad av Shaftesbury och Joseph Addison. Dubos Histoire critique de l'établissement de la monarchie françoise dans les Gaules (3 band, 1734) är ett av de första försöken att med kritisk metod framställa upprinnelsen av de specifikt franska institutionerna.