Jarnsaxa (måne) är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller helt enkelt dess förmåga att skapa kontroverser, är Jarnsaxa (måne) ett ämne värt att utforska och analysera på djupet. Under årens lopp har det väckt ändlösa debatter och reflektioner, vilket visar på dess betydelse inom olika områden av mänskligt liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Jarnsaxa (måne) och undersöka dess inverkan på kultur, politik, vetenskap och vardagsliv. Genom en detaljerad och objektiv analys vill vi belysa detta ämne som är så aktuellt idag.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Jarnsaxa | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | Scott S. Sheppard David C. Jewitt Jan Kleyna Brian G. Marsden |
Upptäcktsdatum | 2006 |
Beteckningar | |
Alternativnamn | S/2006 S 6 |
Uppkallad efter | Järnsaxa |
Omloppsbana | |
Banmedelradie | 18 811 000 km |
Excentricitet | 0,2164 |
Siderisk omloppstid | 964,74 dygn |
Inklination | 163,317° |
Måne till | Saturnus |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 6 km |
Jarnsaxa är en av Saturnus månar. Den upptäcktes av Scott S. Sheppard, David C. Jewitt, Jan Kleyna och Brian G. Marsden, och gavs den tillfälliga beteckningen S/2006 S 6. Den heter också Saturn L.[1]
Jarnsaxa är 6 kilometer i diameter och har ett genomsnittligt avstånd på cirka 18 811 000 kilometer från Saturnus. Den har en lutning på 162,9° till ekliptikan (164,1° till Saturnus ekvator) i en retrograd riktning och med en excentricitet av 0,1918. Det är en medlem i nordiska gruppen av oregelbundna satelliter.
Jarnsaxa är uppkallad jättinnan Järnsaxa i fornnordisk mytologi.[1]
|