Jarlabanke

I dagens värld har Jarlabanke blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, är Jarlabanke ett ämne som fortsätter att generera debatt och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Jarlabanke, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att utforska dess utveckling genom åren, dess olika tolkningar och dess roll i den samtida världen. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka belysa detta spännande och spännande ämne.

Jarlabanke lät rista att han ägde hela Täby (U164).
Jarlabanke i Täby. Staty av Stig Blomberg.

Jarlabanke Ingefastsson var en uppländsk storman, som på 1000-talet ägde stora jordegendomar i Vallentuna hundare. Jarlabanke är en av de första personer från Sverige om vilka vi har någorlunda utförliga upplysningar som enbart är kända från inhemskt källmaterial.

Hans föräldrar var Ingefast Östensson och Jorun. Estrid Sigfastsdotter var hans farmor.

Han kan också ha spelat en viktig roll för den lokala sjökrigsorganisationen, ledungen.

Jarlabanke lät utgående från Täby bana väg och bygga broar, dels åt väster mot Sollentuna hundare, dels åt öster mot Roslagen. Vid broarna minner stenar om Jarlabanke och medlemmar i hans släkt. Han nämns på ett antal runstenar (Jarlabankestenarna) i trakten. Intill den 150 meter långa konstruktionen som bär hans namn, Jarlabankes bro, i Täby kyrkby lät han resa flera runstenar.

Jarlabankes egen gård, Hagby, låg troligen vid nuvarande Täby prästgård. I syfte att stärka sitt grepp över områdena norrut, den del av hundaret som till en början låg utanför hans maktområde, anlade Jarlabanke en tingsplats nära Vallentuna kyrka. Till minnet av detta lät han resa en runsten med ristningen:

”Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han ännu levde. Han ägde ensam hela Täby. Gud hjälpe hans själ".

Denna uppgift skall dock enligt flera forskare ej tolkas bokstavligt.

Källor

  1. ^ Hans Gillingstam: Jarlabanke Ingefastsson i Svenskt biografiskt lexikon (1973-1975)
  2. ^ Snædal, Thorgunn (1999). ”Böndernas rike”. Populär historia 1999:3: sid. 28-32. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/bondernas-rike/.  Libris 2830107

Vidare läsning

  • Andersson, Lars (2005). ”Jarlabanke och hans gelikar”. Uppdrag arkeologi (2004-) Vol. 2 (2005),: sid. -66 : ill.. 1652-4497. ISSN 1652-4497.  Libris 10058128
  • Gustavson, Helmer (1988). ”Jarlabanke och hundaret: ett arkeologiskt/runologiskt bidrag till lösningen av ett historiskt tolkningsproblem”. Namn och bygd 1988 (76),: sid. -85 : ill., diagr., fotogr., tab.. 0077-2704. ISSN 0077-2704.  Libris 2253530