Att prata om Jansenism är ett ämne som har skapat intresse och debatt inom olika områden. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i historien har Jansenism varit föremål för studier och forskning inom olika discipliner. Med tiden har Jansenism utvecklats och fått betydelse i olika sammanhang, vilket lett till en djupare och mer detaljerad analys av dess betydelse och inflytande på vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jansenism och dess relevans idag, med tanke på dess inverkan på kultur, ekonomi och politik, bland andra aspekter.
Jansenism var en riktning inom Romersk-katolska kyrkan under 1600- och 1700-talen. Den utgick från biskopen i Ieper, Cornelius Jansen (1585–1638).
Medan renässansen och upplysningen framhävde människans värdighet och förnuft, betonade jansenisterna Guds allmakt. De upptog Augustinus lära om den gudomliga nåden som endast tillkommer de utvalda (jämför predestination) och vände sig särskilt mot jesuiternas själavård. En som starkt sympatiserade med rörelsen var Blaise Pascal.
Sitt centrum fick jansenisterna i klostret Port-Royal, senare flyttat till Paris. Då påve Alexander VII vände sig mot rörelsen 1664, allierade sig jansenisterna med de gallikanska strävandena. Ett slutligt påvligt fördömande av jansenismen skedde 1713 genom bullan Unigenitus, promulgerad av Clemens XI. I Nederländerna gav detta upphov till bildandet av den gammalkatolska kyrkan.