I dagens värld har Jan Staaf blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det beror på dess inverkan på kultur, ekonomi, politik eller vetenskap, har Jan Staaf lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inflytande sträcker sig till olika områden och dess studier och förståelse har blivit grundläggande för att förstå nuvarande dynamik. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Jan Staaf, utforska dess olika aspekter och analysera dess betydelse i det samtida samhället.
| Jan Staaf | |
| Född | 11 januari 1962 eller 11 februari 1962[1] Hallstahammar, Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Friidrottare, poliskommissarie |
| Maka | Linda Staaf |
| Redigera Wikidata | |
Jan Staaf, född 11 januari 1962 i Hallstahammar, är en svensk poliskommissarie och före detta friidrottare som tävlade i gång.[2]
Staaf tävlade i gång för Enhörna IF och deltog i två sommar-OS: Seoul 1988 och Atlanta 1996. I Seoul kom Staaf på plats 30 av 53 startande på distansen 20 km med tiden 1.24.59. I OS 1996 tävlade han återigen på distansen 20 km och han fick samma placering som åtta år tidigare – 30:e plats av 60 startande på 1.25.32.[2]
Jan Staaf är kriminalkommissarie och arbetar som utredningsledare inom grova brott. Han ledde bland annat utredningen kring det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004, som löstes med hjälp av DNA-släktforskning. Utredningen pågick i 16 år och kom att bli Sveriges näst största brottsutredning efter Palmemordet.[3][4][5][6] När fallet och utredningen skildrades i Netflix-serien Genombrottet (2025) spelades rollfiguren John, som bygger på Staaf, av Peter Eggers.[7]
Staaf har varit gift med polisen Linda Staaf och tillsammans har de två barn.[8]