I dagens värld har Jan Lindroth tagit en grundläggande roll i våra liv. Sedan dess uppkomst har det avsevärt påverkat olika aspekter av vårt samhälle, och förändrat hur vi kommunicerar, arbetar, relaterar och till och med underhåller oss själva. Jan Lindroth har varit föremål för debatt, kontroverser och beundran, och genererat motstridiga åsikter som speglar dess betydelse och inflytande på vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jan Lindroth, och analysera dess inverkan och relevans i den samtida världen.
| Jan Lindroth | |
| Född | 23 februari 1940[1][2] (85 år) S:t Görans församling[2], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Idrottshistoriker |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet |
| Föräldrar | Arne Lindroth |
| Redigera Wikidata | |
Jan Axel Arne Lindroth, född 23 februari 1940 i Stockholm, är en svensk idrottshistoriker.[3] Han är son till Arne Lindroth, brorson till Sten Lindroth och kusin till Bengt Lindroth.
År 1992 tillträdde Lindroth en professur i historia på Stockholms universitet i ”historia, särskilt idrottshistoria” en tjänst då utan motsvarighet i Norden. Han har en omfattande egen vetenskaplig produktion inom det idrottshistoriska fältet – med tonvikt på den svenska idrottens tidiga utveckling under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Lindroth tjänstgjorde i Riksarkivet 1967-1992.
|