I dagens värld är Jan Eyron ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos många människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess påverkan på populärkulturen, har Jan Eyron blivit ett ämne av stor betydelse. I takt med att fler och fler människor blir intresserade av Jan Eyron genereras debatter, forskning och diskussioner som täcker ett brett spektrum av aspekter relaterade till detta ämne. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Jan Eyron och dess inverkan idag.
| Jan Eyron | |
| Född | 4 juni 1934 |
|---|---|
| Död | 5 juni 2012 (78 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Dirigent, pianist |
| Redigera Wikidata | |
Jan Erik Eyron, född den 4 juni 1934 i Stockholm, död där den 5 juni 2012, var en svensk pianist och dirigent.
Eyron studerade för Greta Erikson och Olof Wibergh vid Musikhögskolan i Stockholm. Han debuterade 1957 som ackompanjatör vid en romanskonsert med Kerstin Meyer och Elisabeth Söderström, som solist 1960 samt som dirigent vid Drottningholmsteatern 1967.
Eyron är framför allt känd som kammarmusiker och ackompanjatör. Han turnerade över hela världen och spelat in skivor med bland andra Nicolai Gedda, Ingvar Wixell, Birgit Nilsson, Elisabeth Söderström och Kerstin Meyer.
Han invaldes som ledamot nr 897 av Kungliga Musikaliska Akademien 1995.
Åren 1958—1966 var han gift med operasångerskan Margot Rödin, med vilken han fick sonen Paul Eyron.