I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera ämnet Jan Carlsson (friidrottare) på djupet. Genom historien har Jan Carlsson (friidrottare) spelat en grundläggande roll i många aspekter av mänskligt liv, från dess inverkan på samhället till dess inflytande på kultur och teknik. Genom den här artikeln kommer vi att försöka bättre förstå vikten av Jan Carlsson (friidrottare) och dess relevans i dagens värld. Vi kommer att undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan på den moderna världen. Dessutom kommer vi att utforska olika perspektiv och åsikter om Jan Carlsson (friidrottare), och erbjuda en komplett och berikande vision av ämnet.
Jan Carlsson | ||
![]() Jan Carlsson (friidrottare). | ||
Friidrott, herrar | ||
Svenska mästerskap | ||
---|---|---|
Brons | 1952 | 100 meter |
Brons | 1953 | 100 meter |
Guld | 1954 | 100 meter |
Guld | 1953 | 200 meter |
Guld | 1954 | 200 meter |
Guld | 1955 | 200 meter |
Brons | 1956 | 200 meter |
Jan Axel Carlsson, född 10 oktober 1930 i Göteborgs Haga församling, död 16 januari 1979 i Härlanda församling, Göteborg, var en svensk friidrottare (sprinter) som tävlade för IFK Göteborg. Han utsågs 1954 till Stor grabb nummer 170 i friidrott.
1953 tog Jan Carlsson sitt första SM-tecken, på 200 meter med 21,9 s.
Den 14 augusti 1954 vid SM i Stockholm (som han vann) tangerade han Lennart Strandbergs svenska rekord på 200 meter (21,4 s). Vid EM i Bern detta år kom han på femte plats på både 100 meter (10,7 s) och 200 meter (21,5 s). I Bern förbättrade han också det svenska rekordet på 200 meter med en tiondel till 21,3 s. Carlsson vann SM på 100 meter detta år, på 11,0 s.
1955 vann han åter 200 meter på SM, nu med 21,6 s.
Den 17 oktober 1956 i Bryssel förbättrade han sitt svenska rekord på 200 meter till 21,2 s. Han fick behålla det till 1961 då Owe Jonsson slog det.
Jan Carlsson är begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.