Jan-Erik Nilsson
I den här artikeln kommer ämnet Jan-Erik Nilsson att tas upp, vilket har skapat stort intresse inom olika områden. Jan-Erik Nilsson har fångat akademiker, experter, proffs och allmänhetens uppmärksamhet på grund av dess relevans och genomslagskraft idag. Under åren har Jan-Erik Nilsson varit föremål för ett flertal studier, debatter och analyser, vilket har bidragit till att berika kunskapen i detta ämne. I syfte att fördjupa förståelsen av Jan-Erik Nilsson kommer olika aspekter att undersökas som gör att vi kan förstå dess betydelse och implikationer i olika sammanhang. Genom ett samlat och detaljerat synsätt kommer olika perspektiv och reflektioner att presenteras som ska bidra till att berika debatten kring Jan-Erik Nilsson.
| Jan-Erik Nilsson | |
| Född | 28 januari 1957 Hedvig Eleonora församling i Stockholms stad, Sverige |
|---|---|
| Nationalitet |  Sverige |
| Yrke/uppdrag | Mariningenjör och företagsledare i rederibranschen |
Jan-Eric (Jan-Erik) David Nilsson, född 28 januari 1957 i Hedvig Eleonora församling i Stockholms stad,[1] är en svensk mariningenjör, även verksam som företagsledare i rederibranschen.
Biografi
Nilsson avlade examen som mariningenjör vid Sjökrigsskolan 1982 och civilingenjörsexamen vid Tekniska högskolan 1985. Han anställdes vid 13. patrullbåtsdivisionen 1982[2] och blev löjtnant i Mariningenjörskåren 1985, befordrad till kapten 1986.[3] Han var marindirektör av första graden[4] och chef för Helikoptersektionen vid Försvarets materielverk 1987–1990.[2] Han tjänstgjorde också vid Marinstaben och blev reservofficer vid Gotlandsbrigaden.[4] Nilsson var verkställande direktör för Rederi AB Gotland 1990–2001 samt styrelseordförande och koncernchef för Rederi AB Gotland 2001–2013[2] och styrelseordförande i Trojaborg AB från 2013.[4]
Jan-Erik Nilsson invaldes som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1999[5] och som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2014.[2]
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 79. ISBN 978-91-980878-8-8.
- ^ Svenska försvarsväsendets rulla 1988. Stockholm. 1988. sid. 679.
- ^ ”Nya ledamöter i akademien 2014”. Kungliga Krigsvetenskapsakademien. 23 maj 2014. https://kkrva.se/nya-ledamoter-i-akademien-3/. Läst 25 januari 2024.
- ^ Fältström, Herman (1999). ”Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet”. Tidskrift i sjöväsendet: sid. 378. https://www.koms.se/content/uploads/2013/06/TiS-nr-4-1999.pdf.