I dagens värld har Jag rodnar tagit en ledande roll i samhället och genererat en betydande inverkan på olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Jag rodnar genererat oändliga debatter, kritik och reflektioner, och blivit ett ämne av intresse för olika sektorer och discipliner. Dess inflytande har överskridit gränser och har blivit en grundläggande del i beslutsfattande, i konstruktionen av identitet, i utvecklingen av teknik och i skapandet av nya former av kommunikation. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Jag rodnar och dess relevans i det moderna samhället.
| Jag rodnar | |
| Genre | Komedi |
|---|---|
| Regissör | Vilgot Sjöman |
| Producent | Vilgot Sjöman |
| Manus | Vilgot Sjöman |
| Synopsis | Vilgot Sjöman |
| Skådespelare | Gunnar Hellström, Bibi Andersson, Larry Hagman med flera |
| Berättare | Axel Düberg |
| Originalmusik | Bengt Ernryd |
| Fotograf | Tony Forsberg |
| Klippning | Margit Nordqvist |
| Produktionsbolag | Public Motion Picture AB, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, AB Svensk Filmindustri |
| Distribution | AB Svensk Filmindustri |
| Premiär | 12 oktober 1981 |
| Speltid | 105 minuter |
| Land | Sverige |
| Språk | Svenska |
| IMDb SFDb | |
Jag rodnar är en svensk komedifilm från 1981 med regi och manus av Vilgot Sjöman. I rollerna ses bland andra Gunnar Hellström, Bibi Andersson och Larry Hagman.
Gunnar Sjöman reser till Filippinerna för att hitta miljöer till en film samtidigt som sökandet efter en lämplig huvudrollsinnehavare pågår på annat håll.
Filmen spelades in på Filippinerna med Sjöman som producent och Tony Forsberg som fotograf. Bengt Ernryd komponerade originalmusik till filmen och klippare var Margit Nordqvist. Filmen premiärvisades den 12 oktober 1981 på biografen Bostock i Stockholm och är 105 minuter lång.
Filmen fick övervägande negativ kritik när den kom.