Jacques Préverts tema är ett av de mest fascinerande och spännande som finns idag. I flera år nu har Jacques Prévert fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, och genererat oändliga debatter och teorier kring dess betydelse och relevans. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de mest relevanta aspekterna relaterade till Jacques Prévert, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka belysa detta gåtfulla ämne och erbjuda en mer komplett och tydlig vision av dess betydelse i dagens värld.
Jacques Prévert | |
![]() | |
Född | Jacques André Marie Prévert[1] 4 februari 1900[2][3][4] Neuilly-sur-Seine nära Paris, Frankrike |
---|---|
Död | 11 april 1977[3][4][5] (77 år) Omonville-la-Petite, Manche, Frankrike |
Begravd | cimetière d'Omonville-la-Petite[6] |
Medborgare i | Frankrike[7] |
Sysselsättning | Poet[8], författare, regissör[8], tecknare, manusförfattare[8], dramatiker, sångtextförfattare[9] |
Politiskt parti | |
Franska kommunistpartiet | |
Maka | Simone Dienne (g. 1925–1946, skilsmässa)[10] Janine Tricotet (g. 1947–1977, döden)[11] |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Jacques Prévert (uttal: [12]), född 4 februari 1900 i Neuilly-sur-Seine utanför Paris, död 11 april 1977 i Omonville-la-Petite, Manche, var en fransk poet. Han var även framstående som författare av filmmanus, bland annat till regissörer som Marcel Carné och Paul Grimault.
Jacques Prévert anslöt sig till surrealismen redan 1925 och deltog i många av surrealistgruppens aktiviteter ända fram till 1929. Han var till exempel med i de flesta av surrealisternas samtal om sex under våren 1928. De två första av dessa samtal ägde rum i surrealismens högborg på rue du Château 54 i Montparnasse, där Prévert var inkvarterad tillsammans med Yves Tanguy och Raymond Queneau i den blivande skådespelaren och manusförfattaren Marcel Duhamels (1900–1977) lägenhet. Dessa två första samtal publicerades för övrigt i tidskriften La Révolution surréaliste n° 11 i mars 1928.[13][14]
Prévert publicerade dock inga litterära texter under dessa år. Dikten Tentative de description d'un dîner de têtes à Paris-France, som trycktes första gången 1931 i tidskriften Commerce, betraktas emellertid inom surrealismen som en av hans stora viktiga texter.[15] Den togs också med av André Breton i hans antologi om svart humor, Anthologie de l'humour noir (1940). Dikten skulle senare, efter krigsslutet, inleda Préverts debutdiktsamling Paroles (1945). I sitt korta förord till den svenska urvalsvolymen Behagliga och obehagliga dikter förklarar Arne Häggqvist varför just denna dikt – eller mästerverk som han säger – inte är med. "Här, som ofta annars, uppträder Prévert som en stilekvilibrist och ordlekare vilkens konster och konst i varje fall inte jag förmår återge med svenska ord."
Hela diktsamlingen Paroles blev en viktig inspirationskälla för en ung generation och en av seklets mest sålda diktböcker i Frankrike. Kanske beror det på att hans infallsrika bildspråk och ordval förenar satir, humor och ömhet. Det svenska urvalet innehåller också dikter från Histoires et d'autres histoires, Spectacle och La Pluie et le beau temps. Många av Préverts dikter har tonsatts.[12]
Prévert har även uppmärksammats som filmmanusförfattare, bland annat till Marcel Carnés filmer Dagen gryr (1939) och Paradisets barn (1945).[12] Paradisets barn nominerades till en Oscar för bästa originalmanus vid prisceremonin 1946. Prévert publicerade även manuset i bokform så småningom. Paul Grimaults animerade långfilm Fågeln och tyrannen är gjord efter ett Prévert-manus, som i sin tur är hämtat från en saga av H.C. Andersen.
Asteroiden 18624 Prévert är uppkallad efter honom.[16]
|