Jacob Lundahl

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Jacob Lundahl, ett ämne av stor relevans idag. Jacob Lundahl är en aspekt som har fått betydelse inom olika områden, från politik till populärkultur. Under åren har Jacob Lundahl varit föremål för debatt och analys, och i den här artikeln kommer vi att utforska dess olika aspekter och dess påverkan på samhället. Genom historien har Jacob Lundahl spelat en grundläggande roll i att forma den värld vi känner idag, och därför är det avgörande att förstå dess inflytande i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka hur Jacob Lundahl har utvecklats över tiden och fortsätter att generera intresse idag. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Jacob Lundahl!

Jacob Lundahl
Jacob Lundahl på omslaget till Hvar 8 dag 1911.
Född23 augusti 1844[1][2]
Bara församling[1][2], Sverige
Död24 april 1915[1][2] (70 år)
Kristianstads stadsförsamling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[1][2][3]
SysselsättningDomare[1], politiker[1][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Kristianstads valkrets (1900–1902)[1][2][3]
Hovrättspresident för Hovrätten över Skåne och Blekinge (1904–1913)
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet[2]
FöräldrarJöns Lundahl[1][2]
SläktingarAnders Victor Lundahl (syskon)
Carl-Otto Meurling
Sten Meurling
Redigera Wikidata

Jacob August Lundahl (i riksdagen kallad Lundahl i Kristianstad), född den 23 augusti 1844 i Bara socken, död den 24 april 1915 i Kristianstad, var en svensk jurist och politiker (liberal). Han var svärfar till Carl-Otto Meurling och morfar till Sten Meurling.

Jacob Lundahl, som var son till orgelbyggaren Jöns Olsson Lundahl och Hanna Lundahl, avlade hovrättsexamen vid Lunds universitet 1869 och gjorde sedan karriär i domstolsväsendet. År 1892 utsågs han till hovrättsråd vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, och år 1904–1913 var han domstolens hovrättspresident efter att från 1902 ha varit tillförordnad på posten.

I Kristianstad var han tongivande lokalpolitiker som ledamot i stadsfullmäktige 1883–1904 och drätselkammarens ordförande 1892–1897. Han hade också ledande uppdrag i det lokala bankväsendet, till exempel som ordförande för sparbanken i Kristianstad 1900–1915.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren 1900–1902 för Kristianstads stads valkrets. I riksdagen tillhörde han som kandidat för Frisinnade landsföreningen dess riksdagsparti Liberala samlingspartiet. Han var ledamot av 1902 års andra särskilda utskott och engagerade sig även för reformerad konkurslagstiftning.

  • 1900 års riksdag
    1900 års riksdag

Källor

Noter

  1. ^ Jacob A Lundahl, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9744, läs online.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 134, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfpjw, läst: 2 april 2022.
  3. ^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 163, läs onlineläs online, läst: 21 april 2022.

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 134

Externa länkar

Auktoritetsdata
• SBL: 9744