Jacob Lindboe

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Jacob Lindboe, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från att Jacob Lindboe har präglat ett före och efter i vårt sätt att relatera, till dess inflytande på den ekonomiska och politiska sfären, har detta ämne väckt stort intresse och debatt bland experter och medborgare. Utefter dessa linjer kommer ursprunget, utvecklingen och återverkningarna av Jacob Lindboe att analyseras, vilket ger en detaljerad titt på dess nuvarande och framtida konsekvenser och utmaningar.

Jacob Lindboe
Född3 september 1843[1]
Christiania
Död4 februari 1902[1] (58 år)
Christiania
Medborgare iNorge
SysselsättningPolitiker, advokat, domare
Befattning
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1895–1897, Trondhjem og Levanger (1895–1897)[2]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1898–1900, Trondhjem og Levanger (1898–1900)[3]
Politiskt parti
Venstre
BarnAsbjørn Lindboe (f. 1889)
SläktingarAxel Hagbarth Lindboe (syskon)
Redigera Wikidata

Jacob Albert Lindboe, född den 3 september 1843 i Kristiania (nuvarande Oslo), död där den 4 februari 1902, var en norsk jurist och politiker, bror till Axel Lindboe.

Lindboe tog juridisk ämbetsexamen 1867 och slog sig 1869 ned som overretssagfører i Trondhjem, där han bland annat 1882-1886 var medlem av stadens formannskap och ett antal år direktör i Norges bank. Sedan 1892 var han lagman i Eidsiva och Frostatings lagdöme. Han representerade Trondhjem och Levanger stortingsperioden 1895-1900, varvid han tillhörde yttersta vänstern och utövade ett stort inflytande.

En särskilt framstående ställning intog han vid dessa års unionsdebatter. Vid behandlingen av frågan om inledande av underhandlingar mellan Sverige och Norge om konsulatsakens ordnande 7 juni 1895 förklarade han sig vilja vara med om blott en förhandling på det unionella området: den statsrättsliga gemenskapens avveckling genom en enig och fredlig upplösning av unionen. Vid valen 1900 avsade han sig återval.

Källor

Noter

  1. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 550, läs online.
  2. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 529, läs online.
  3. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 552, läs online.