Jacob Henrik Mansa
Välkommen till den fascinerande världen av Jacob Henrik Mansa. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska alla aspekter relaterade till Jacob Henrik Mansa, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Under de kommande raderna kommer vi att upptäcka vad som gör Jacob Henrik Mansa så relevant, vilka trender som är aktuella och vart det är på väg i framtiden. Oavsett om du är expert på Jacob Henrik Mansa eller precis börjat bekanta dig med ämnet, kommer den här artikeln att ge dig en komplett och uppdaterad översikt över allt du behöver veta om Jacob Henrik Mansa. Gör dig redo att fördjupa dig i en kunskaps- och upptäcktsresa om Jacob Henrik Mansa!
| Jacob Henrik Mansa | |
 | |
| Född | 8 juni 1797[1][2][3] Hillerød, Danmark |
|---|---|
| Död | 5 juni 1885[1][2] (87 år) |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Sysselsättning | Kartograf, militär, litograf |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Henrik Mansa, född 8 juni 1797 i Hillerød, död 5 juni 1885 i Köpenhamn, var en dansk officer och kartograf, son till Johan Ludvig Mansa, bror till Frederik Vilhelm Mansa.
Mansa blev 1815 sekondlöjtnant i Kronens regiment, 1826 premiärlöjtnant samt 1839 kapten. Han var lärare i välskrivning vid Landkadetakademiet från 1831 till 1842, då han lämnade armén på grund av en neddragning. Han återtogs dock i tjänst 1848 och anställdes vid överkommandot som ledare för de topografiska arbetena och blev 1849 major, 1851 överstelöjtnant och tog 1869 avsked som överste.
Mansa, som hade betydande anlag för kalligrafi och teckning, knöts 1820 till Det Kongelige Stentrykkeri under direktör Abrahamsons ledarskap och utvecklade sig där till en även utanför Danmark högt ansedd litograf. Medan institutet upphörde 1843, inledde han redan 1837 självständigt sina omfattande kartarbeten, vilka främst grundades på jordeboksmätningen i skala 1:4 000 och egna rekognosceringar. År 1851 fullbordades första upplagan av hans "specialkartor" över Danmark, 16 blad i skalan 1:160 000, vilka var av mycket hög klass, mycket överskådliga (tack vare sina karttecken) och fick därför snabbt en betydande spridning. Andra upplagan, omarbetad och utökad med Bornholm i skalan 1:80 000, utkom 1853-64 och höll om möjligt än högre klass.
Övriga verk
- Karta över Als (1851, skala 1:80 000)
- Generalkarta över Själland, Lolland och Falster (1866-76, två blad, skala 1:240 000)
- Generalkarta över Jylland (1866, två blad, skala 1:320 000)
- Generalkarta över Fyn i (1867, skala 1:240 000)
- Generalkarta över Skåne (1871, fyra blad, skala 1:200 000)
- Generalkarta över Danmark (1875, två blad, skala 1:520 000)
- Skolkarta över Danmark (1878, två blad, skala 1:480 000)
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Salmonsens Konversationsleksikon, Mansa, Jacob Henrik, 1915–1930.
Noter
- ^ Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 9288, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: J.H._Mansa, läs online.
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00092634.
Externa länkar
- Mansa, Jacob Henrik i Carl Frederik Bricka, Dansk Biografisk Leksikon (första utgåvan, 1897)