Jørgen Roed

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Jørgen Roed, som har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. Jørgen Roed är ett ämne som har väckt stort intresse i både vetenskapssamhället och samhället i stort, på grund av sitt genomslag inom olika områden. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Jørgen Roed varit föremål för flera undersökningar och debatter som försöker förstå dess inflytande på vår miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jørgen Roed, analysera dess betydelse, dess implikationer och de möjliga framtidsperspektiv som detta ämne kan erbjuda.

Jørgen Roed
Född13 januari 1808[1][2][3]
Ringsted[4], Danmark
Död8 augusti 1888 (80 år)
Köpenhamn[5]
Medborgare iKonungariket Danmark[6]
Utbildad vidDet Kongelige Danske Kunstakademi
SysselsättningMålare, skulptör, universitetslärare, grafiker[7]
ArbetsgivareDet Kongelige Danske Kunstakademi
BarnHelena Nyblom (f. 1843)
Holger Roed (f. 1846)
Utmärkelser
Riddare av Dannebrogorden (1859)[8]
Dannebrogsmännens hederstecken (1878)[8]
Etatsråd (1887)[8]
Redigera Wikidata

Jørgen Pedersen Roed, född 13 januari 1808 i Ringsted, död 9 augusti 1888 i Köpenhamn, var en dansk målare, far till Helena Nyblom och Holger Roed.

Jørgen Roed studerade vid akademien och för Eckersberg och började tidigt måla vardagliga motiv från landsbygden och Köpenhamn (Avsked på Toldboden, 1835) eller arkitektoniska minnesmärken (Roskilde domkyrka vintertid, senast 1837, konstmuseet). Över huvud taget ansågs hans tidiga målningar vara hans bästa. Med stipendium reste han 1837 utomlands, stannade i Italien till 1842, blev medlem av akademien 1844 och var 1862-1887 professor vid modellskolan.

I Italien hade han med iver studerat Rafael och gjort förtjänstfulla kopior av dennes större arbeten; senare kopierade han Sixtinska madonnan i Dresden (1852). Han målade italienska folklivsbilder och arkitekturmotiv, danska landskap och genretavlor (Skördeflickor vilar sig vid brunnen, Familjeliv i ett fiskeläge på Själland, 1853, konstmuseet), utsikter av slott och domkyrkor och interiörer från dylika (flera av Ribe domkyrka) samt porträtt, bland dessa sin moders (1832), självporträtt (1829, 1858), flera kamratporträtt: Küchler (1830) och Küchler som munk (1863, Thorvaldsens museum), Bissen den äldre (1845, konstakademien) och Marstrand (1868).

Hans färg, som aldrig varit stark, blev allt blekare och magrare med åren; det var uteslutande den gedigna teckningen som bar upp hans målningar. Han målade även bibliska bilder - hans största målning är Korsfästelsen (1866) för Frederiksborgs slottskyrka. Han raderade också, försökte sig på gamla dagar som skulptör och högg sin hustrus byst i marmor, gjorde dessutom ritningar till möbler i antik stil samt var en mångsidigt bildad och beläst man. Han är bra representerad i konstmuseet med inemot 20 nummer och i Hirschsprungska museet med 12, i Thorvaldsens museum av Romerskt lantfolk utanför en osteria (1835). Roed finns även representerad vid bland annat Nationalmuseum[9] i Stockholm.

Verk

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Roed, Jörgen Pedersen, 1904–1926.

Noter

  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 67567, läst: 23 augusti 2017.
  2. ^ Jørgen Roed, Kunstindeks Danmark (på engelska), Kunstindeks Danmark-ID: 1045.
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00154527, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10325391517749153-1, läst: 13 augusti 2015.
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.
  6. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, KulturNav-ID: c2f79c82-cfe0-4aba-8a3f-07417242cff4c6efd155-8433-4c58-adc9-72db80c6ce50, läst: 27 februari 2016.
  7. ^ Collectie Boijmans Online, Boijmans work ID: 169272, läs online, läst: 19 april 2024.
  8. ^ Dansk biografisk Leksikon-ID: Jørgen_Roed, läst: 15 april 2025.
  9. ^ Nationalmuseum

Externa länkar


Auktoritetsdata