Jørgen Rantzau
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Jørgen Rantzau, som har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. Jørgen Rantzau är ett ämne som har väckt stort intresse i både vetenskapssamhället och samhället i stort, på grund av sitt genomslag inom olika områden. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Jørgen Rantzau varit föremål för flera undersökningar och debatter som försöker förstå dess inflytande på vår miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jørgen Rantzau, analysera dess betydelse, dess implikationer och de möjliga framtidsperspektiv som detta ämne kan erbjuda.
| Jørgen Rantzau | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1704 | |
| Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Danmark
| |
| Grad | Generalmajor | |
| Slag/krig | Spanska tronföljdskriget Slaget vid Helsingborg 1710 Slaget vid Lübow 1711 | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 1652 | |
| Död | 1713 Lübeck, Tyskland | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Rantzau | |
| ||
| Ätten Rantzaus vapen | ||
Jørgen Rantzau, född omkr. 1652, död 1713 i Lübeck, var en dansk militär. Hans karriär började i skånska kriget 1675-79.
Rantzau utmärkte sig under spanska tronföljdskriget och blev överste vid kavalleriet 1691 under John Churchill, hertigen av Marlborough. Han tjänstgjorde 1701 i Nederländerna och blev generalmajor 1704.
Rantzau kom tillbaka till Danmark 1709 och anförde de danska trupperna i slaget vid Helsingborg 1710, samt vedergällde 1711 förlusten vid Lübow på en svenska trupp som gjorde utfall mot Wismar.