Idag är Järnvägslinjen Torup–Hyltebruk ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt i samhället. I decennier har Järnvägslinjen Torup–Hyltebruk varit positionerat som ett ämne av relevans inom olika områden, från politik till populärkultur. Med tiden har Järnvägslinjen Torup–Hyltebruk utvecklats och fått nya betydelser och nyanser, vilket bidragit till att det fortsatt är föremål för studier och forskning inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Järnvägslinjen Torup–Hyltebruk, och analysera dess inverkan och relevans idag.
Torup-Hyltebruk | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Plats | Halland Småland | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Sträcka | Torup - Hyltebruk | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Anslutande linjer | Halmstad-Nässjö | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Organisation | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Invigd | 1898 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Ägare | Svenska staten | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Infrastrukturförvaltare | Trafikverket | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Trafikoperatör | Green Cargo | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekniska fakta | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Längd | 11,7 kilometer | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal spår | Enkelspår | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Största lutning | 10 ‰ | ||||||||||||||||||||||||||||||||
ATC | Nej | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Fjärrblockering | Nej, System S | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Högsta hastighet | 40 km/h | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrifierad | Nej | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Järnvägslinjen Torup–Hyltebruk är en enkelspårig och oelektrifierad järnväg mellan Torup i Halland och Hyltebruk i Småland.
Mellan Torup och Rydöbruk öppnades banan 1898 för godstrafik och för allmän trafik 1909. Den fortsatta sträckningen till Hyltebruk invigdes 1909. Båda bandelarna byggdes av HNJ. Det var utbyggnaden av papersmasseindustrin i Rydöbruk och senare i Hyltebruk som drev fram denna utbyggnad av järnvägsnätet.
Persontrafiken nedlades först 1957 men återupptogs 1990 för att åter nedläggas 1996. 1996 indrogs också tågklareraren i Hyltebruk varvid linjen nedklassades till spärrfärdsbana vilket den är idag. Banan används numera mest för transport av tidningspapper från Hylte bruk, en del i Stora Ensokoncernen.